"Ole, dole, doff....."
På morgonen står jag och räknar ovan ramsa mellan Wixie och Dina för att bestämma vilken hund som ska få följa med mig till jobbet.... Wixie visar myyyycket tydligt att hon tycker det är orättvist dom dagar då Dina får följa med istället för henne. Men nu har jag haft med Dina några gånger p.g.a följande anledningar:
1. Hon ligger lugn och tyst på sin plats och väntar på att matte ska ta med henne ut på lunch
2. Hon hugger inte efter kollegor som kommer för att klappa henne/prata med henne....
3. Hon behvöver "testas" lite mer av oss för att vi ska få en uppfattning om vad hon är för typ av hund
4. Jag tycker väldigt mycket om henne och hennes sätt att vara....
Om man då gör jämförelsen med tok-Wixie istället så är det:
1. Hon ligger i och för sig tyst och lugn så länge jag sitter vid skrivbordet.... men om jag springer för mycket ut och in dom dagar då det är väldigt körigt och stressigt, då känner denna känsliga lilla dam direkt av mattes humör och blir pipig och orolig även hon
2. W värnar mycket som sin integritet! Helt o.k med människor som ignorerar henne och inte ska "kladda" på henne. På jobbet försöker jag uppfostra kollegorna, men tyvärr har dom fått lära sig den "hårda skolan" då hon har nafsat lite efter dom. TRIST!!! Ännu värre är herr X som alltid kommer in och ska prata med henne och TROR att han är så himla snäll när han pratar med henne. Men tyvärr så "grymt/morr-pratar" han med hundar vilket gör att W lägger sig och TOKstirrar på honom med musklerna spända... Om han hade sträckt fram handen för att klappa henne hade hon klippt till direkt... Jag försöker verkligen uppfostra mina kollegor men det är f-n imig inte lätt... *suck*
3. Ibland känns det som man gör samma saker på varje promenad med W. Tur att hon är tacksam för att jobba med vad det än gäller....
4. Jag älskar W arbetsglädje, livsglädje, energi, intensitet och totala tokspel som bara hon kan få. Det ger mig en sån otrolig glädjekick och man blir verkligen glad i hela kroppen efter varje träningspass med henne. Det är ju bara så in i bängen synd att hon stressar.... nafsar och inte riktigt går att ha i möblerade rum......
En kombination av dessa båda hundar hade varit underbart!!!!
Vad har vi gjort i veckan då? Dina har varit med på jobbet några dagar, och jag har tränat lite mer lydnad med henne. Hon är lättlärd, men precis som sina kullsyskon måste man vara tydlig i alla inlärning. Är man det sitter det direkt! Är man INTE det blir hon osäker och frågar mig om vad hon ska göra. (Till skillnad mot W som är typen som då provar 10 sätt att utföra det hon TROR jag menar!)
Hon skäller myyyyycket bättre nu och kommer igång riktigt ordentligt med bra tryck bakom. Lite skillnad mot hennes pip-skall i början.... Kampar som en tok, tillkämpar och kommer alltid och uppmanar till kamp igen efteråt. Vi har letat efter "dutten" i olika miljöer och det är inga som helts problem för henne. Problemet är för mig att kunna gömma den utan att hon ser det!!! Då hon inte kan "stanna kvar" ännu, och jag aldrig har koppel på henne.... så följer hon med mig överrallt i området där jag ska gömma saken. Men nu har jag lärt mig knepen hur jag lurar henne... *haha*
Hon har helt klart "vaknat till liv" om man jämför med hur hon var när hon kom (och då hon var i löp). Energisk, arbetsvillig, hopp & studs (vilket jag tillåter då jag vill släppa på det sociala trycket lite då vi tränar) och tycker det är såååå kul vad vi än gör. Springa-och-hämta-dutten-övningen som jag skrivit om tidigare, har hon verkligen fattat och far fram i skogen i full fart för att hämta dutten tillbaka till mig.
I veckan körde vi lite enkel bytesövnig på klubben med Peter. Det var isgata under snön så vi tog det försiktigt. Hon kämpade på bra och hon har riktigt fina bett!!! Precis som resten av kullen.... En genomhärlig hund på alla sätt och vis som jag gärna hade behållt!! Men nu har jag lovat mig själv att ALDRIG mer ha 2 hundar samtidigt så jag inte tycker jag har tiden till det....
Wixie var med mig på jobbet igår. Åhhhh - hon blev sååååå glad!!!!! Sprang ut till bilen och ville direkt hoppa in. Väl framme skuttade hon fram till dörren och man bara såg hur det lyste i ögonen på henne när hon fick springa in på kontoret. Där puttade hon upp grindarna direkt till sin lilla plats. Och hela förmiddagen var hon jättelugn och cool, låg och sov med ett halvt öga på matte och inte det minsta pip och stress. Det var precis som om hon ville visa mig att hon också minsann kunde vara så snäll och lugn som Dina är..... *haha* På lunchen fick hon sånt glädjefnatt så jag trodde nästan att hon skulle spricka. Hon sprang å sprang, letade upp kottar och pinnar som hon kom med till mig, hoppade och studsade och tyckte livet var toppen. Äntligen på promenad med matte igen!!!! Även vi gjorde "spring- och -hämta" , vilket hon har gjort många gånger förrut och därmed vet precis vad det handlar om. När jag la ner dutten och sa att hon inte fick ta den, och sedan fortsatte att gå så sprang W iväg som jag aldrig sett henne förrut.... Det var en blandning av kängruskutt och galoppsprång och när jag mätte spåren i snön så har hon alltså språng som är 4 meter långa!!!! I skogen!!!!! Hon är helt galen..... Eftersom hon är van vid den här övningen brukar jag gå lite längre sträcka och sedan skicka henne och hon kan verkligen springa snabbt den hunden. Kanske ett rapport-ämne???? Det är mycket snö i Kilsbergen så hon fick nog rejält med träning för sina muskler. Det är väl i princip det och skelett som den hunden består av.... Precis som sin matte!!! *hahahahahahaha* (Jag vet att Peter inte har slutat skratta ännu....)
Hon är härlig och jag kommer nog aldrig kunna "byta ut" henne mot Dina.... (även om jag tänkt tanken....) Får nog bara lära mig att stå ut med hennes nerviga, stressiga sätt och inse att det är en Formell 1-bil jag kör. Precis som min uppfödare "varnade" mig för innan jag köpte henne. Ibland hade det bara varit så skönt att ha en trygg gammal Volvo att köra omkring med istället.....
Nu ska hundarna in från hundgården och det ska tränas lite lydnad med W på ängen. Har förresten satt ut annons på Dina på blocket.... Ja, Kattis - jag vet att du dööööööör när du ser det!!!!! Men jag har ännu så länge bara positiva erfarenheter av det, och bara för att blocket uppfattas som "oseriöst" så betyder det knappast att jag säljer Dina till en oseriös person???!!! Jag kan tänka mig att stå på torget och sälja hundar om det skulle vara så - för fortfarande är det JAG som säljare som avgör vem som får köpa min hund!!!!
Ha det!
1. Hon ligger lugn och tyst på sin plats och väntar på att matte ska ta med henne ut på lunch
2. Hon hugger inte efter kollegor som kommer för att klappa henne/prata med henne....
3. Hon behvöver "testas" lite mer av oss för att vi ska få en uppfattning om vad hon är för typ av hund
4. Jag tycker väldigt mycket om henne och hennes sätt att vara....
Om man då gör jämförelsen med tok-Wixie istället så är det:
1. Hon ligger i och för sig tyst och lugn så länge jag sitter vid skrivbordet.... men om jag springer för mycket ut och in dom dagar då det är väldigt körigt och stressigt, då känner denna känsliga lilla dam direkt av mattes humör och blir pipig och orolig även hon
2. W värnar mycket som sin integritet! Helt o.k med människor som ignorerar henne och inte ska "kladda" på henne. På jobbet försöker jag uppfostra kollegorna, men tyvärr har dom fått lära sig den "hårda skolan" då hon har nafsat lite efter dom. TRIST!!! Ännu värre är herr X som alltid kommer in och ska prata med henne och TROR att han är så himla snäll när han pratar med henne. Men tyvärr så "grymt/morr-pratar" han med hundar vilket gör att W lägger sig och TOKstirrar på honom med musklerna spända... Om han hade sträckt fram handen för att klappa henne hade hon klippt till direkt... Jag försöker verkligen uppfostra mina kollegor men det är f-n imig inte lätt... *suck*
3. Ibland känns det som man gör samma saker på varje promenad med W. Tur att hon är tacksam för att jobba med vad det än gäller....
4. Jag älskar W arbetsglädje, livsglädje, energi, intensitet och totala tokspel som bara hon kan få. Det ger mig en sån otrolig glädjekick och man blir verkligen glad i hela kroppen efter varje träningspass med henne. Det är ju bara så in i bängen synd att hon stressar.... nafsar och inte riktigt går att ha i möblerade rum......
En kombination av dessa båda hundar hade varit underbart!!!!
Vad har vi gjort i veckan då? Dina har varit med på jobbet några dagar, och jag har tränat lite mer lydnad med henne. Hon är lättlärd, men precis som sina kullsyskon måste man vara tydlig i alla inlärning. Är man det sitter det direkt! Är man INTE det blir hon osäker och frågar mig om vad hon ska göra. (Till skillnad mot W som är typen som då provar 10 sätt att utföra det hon TROR jag menar!)
Hon skäller myyyyycket bättre nu och kommer igång riktigt ordentligt med bra tryck bakom. Lite skillnad mot hennes pip-skall i början.... Kampar som en tok, tillkämpar och kommer alltid och uppmanar till kamp igen efteråt. Vi har letat efter "dutten" i olika miljöer och det är inga som helts problem för henne. Problemet är för mig att kunna gömma den utan att hon ser det!!! Då hon inte kan "stanna kvar" ännu, och jag aldrig har koppel på henne.... så följer hon med mig överrallt i området där jag ska gömma saken. Men nu har jag lärt mig knepen hur jag lurar henne... *haha*
Hon har helt klart "vaknat till liv" om man jämför med hur hon var när hon kom (och då hon var i löp). Energisk, arbetsvillig, hopp & studs (vilket jag tillåter då jag vill släppa på det sociala trycket lite då vi tränar) och tycker det är såååå kul vad vi än gör. Springa-och-hämta-dutten-övningen som jag skrivit om tidigare, har hon verkligen fattat och far fram i skogen i full fart för att hämta dutten tillbaka till mig.
I veckan körde vi lite enkel bytesövnig på klubben med Peter. Det var isgata under snön så vi tog det försiktigt. Hon kämpade på bra och hon har riktigt fina bett!!! Precis som resten av kullen.... En genomhärlig hund på alla sätt och vis som jag gärna hade behållt!! Men nu har jag lovat mig själv att ALDRIG mer ha 2 hundar samtidigt så jag inte tycker jag har tiden till det....
Wixie var med mig på jobbet igår. Åhhhh - hon blev sååååå glad!!!!! Sprang ut till bilen och ville direkt hoppa in. Väl framme skuttade hon fram till dörren och man bara såg hur det lyste i ögonen på henne när hon fick springa in på kontoret. Där puttade hon upp grindarna direkt till sin lilla plats. Och hela förmiddagen var hon jättelugn och cool, låg och sov med ett halvt öga på matte och inte det minsta pip och stress. Det var precis som om hon ville visa mig att hon också minsann kunde vara så snäll och lugn som Dina är..... *haha* På lunchen fick hon sånt glädjefnatt så jag trodde nästan att hon skulle spricka. Hon sprang å sprang, letade upp kottar och pinnar som hon kom med till mig, hoppade och studsade och tyckte livet var toppen. Äntligen på promenad med matte igen!!!! Även vi gjorde "spring- och -hämta" , vilket hon har gjort många gånger förrut och därmed vet precis vad det handlar om. När jag la ner dutten och sa att hon inte fick ta den, och sedan fortsatte att gå så sprang W iväg som jag aldrig sett henne förrut.... Det var en blandning av kängruskutt och galoppsprång och när jag mätte spåren i snön så har hon alltså språng som är 4 meter långa!!!! I skogen!!!!! Hon är helt galen..... Eftersom hon är van vid den här övningen brukar jag gå lite längre sträcka och sedan skicka henne och hon kan verkligen springa snabbt den hunden. Kanske ett rapport-ämne???? Det är mycket snö i Kilsbergen så hon fick nog rejält med träning för sina muskler. Det är väl i princip det och skelett som den hunden består av.... Precis som sin matte!!! *hahahahahahaha* (Jag vet att Peter inte har slutat skratta ännu....)
Hon är härlig och jag kommer nog aldrig kunna "byta ut" henne mot Dina.... (även om jag tänkt tanken....) Får nog bara lära mig att stå ut med hennes nerviga, stressiga sätt och inse att det är en Formell 1-bil jag kör. Precis som min uppfödare "varnade" mig för innan jag köpte henne. Ibland hade det bara varit så skönt att ha en trygg gammal Volvo att köra omkring med istället.....
Nu ska hundarna in från hundgården och det ska tränas lite lydnad med W på ängen. Har förresten satt ut annons på Dina på blocket.... Ja, Kattis - jag vet att du dööööööör när du ser det!!!!! Men jag har ännu så länge bara positiva erfarenheter av det, och bara för att blocket uppfattas som "oseriöst" så betyder det knappast att jag säljer Dina till en oseriös person???!!! Jag kan tänka mig att stå på torget och sälja hundar om det skulle vara så - för fortfarande är det JAG som säljare som avgör vem som får köpa min hund!!!!
Ha det!
Kommentarer
Trackback