Kennel Brukstorpets Blogg

Kan bara inte låta bli att skratta åt min urbota korkade och helhärliga hund. Hon gör verkligen att man kan börja skratta igen... :-)  I dag har hon nämligen upptäckt att Evelina har en alldelse underbar leksak i trädgården - gungorna!!!  Vi har en vanlig gunga som är en som plankbit i snöre, en bebisgunga och en vanlig däckgunga. Wixzi tar då tag i plankgungan och backar bakåt. Kampar lite med den så att den snurrar upp sig några varv.... när den sedan är på sin högsta punkt och hon inte kan dra den längre släpper hon den varpå den korkade, allmänt kallade "Bubben" till boxer står på andra sidan och blir livrädd när den kommer dundrande mot honom. Han kastar sig åt sidan och står och kamp-skäller på den där den gungar fram och tillbaka. Wixzi blir så uppspelt så hon kastar sig på på Bubben istället och sen blir det ytterligare en vända katt- och -råtta i trädgården. När det har lugnat ner sig lite går W tillbaka till gungorna och så börjas det igen.... Vi måste komma på något bra sätt att kunna lägga in film på vår hemsida, för dom är så underbart roliga att titta på när dom busar!  Vi har ju även en lekstuga på tomten där dom älskar att smyga på varandra. Då smyger dom runt stugknutarna för att försöka upptäcka den andre. W har nu blivit för stor, men tidigare kunde hon springa in UNDER stugan vilket gjorde att det stod en boxer i trädgården som var fullständigt förvirrad. W var ju bara helt puts väck borta!

Akza, om ni undrar, tar inte mer än 2 steg i onödan. Hon går ut och äter och kissar. Sen lägger hon sig vid trappen och vill bara in. Om dom andra försöker få igång henne morrar hon bara och vill helt enkelt vara i fred - eller med oss. Är hon med oss svansar hon omkring överallt och hoppas att man ska tappa mat vid köksbordet eller kanske gömma någon liten leksak som hon har hittat. Just nu är favoriten en liten Nalle Puh-docka som hon precis får in i munnen utan att vi märker något - tror hon.... Det syns på läpparna att hon har något i munnen och då ser hon för rolig ut. Det är 3 veckor kvar till valpning. Spännande!

Trot eller ej, men nu ligger faktiskt Bubben också och sover i trädgården. Har en känsla av att W kommer att ändra på det snart igen.... Hon går förståss med näsan i gräset och spanar in om hon hittar något nytt hål hon kan börja gräva. Kattis sa att hon var inkorsad grävling, vilket jag hade svårt att tro DÅ. Nu har jag dock flera tydliga bevis för detta.... OBS! Maria & Rickard - kanske inte var så himla smart att lägga in ny och fin gräsmatta vid huset för flera tusentals kronor...... :-)

TACK alla för värmande ord och tankar i gästboken! Jag mår mycket bättre nu, även om det verkligen var en pärs under söndagen. Jag som alltid sagt att jag inte kommer ihåg hur det var att föda Evelina blev då mycket väl påmind om hur det var. Det var verkligen som en förlossning men utan bedövning och barmorskor i närheten. Tror till och med att jag ett svagt ögonblick tänkte att "att det här händer är nog bara för att jag ska fatta att jag inte ska ha fler barn och gå igenom fler förlossningar".... Kroppen är ju så fiffig att den stöter ifrån sig detta missbildade foster och säger till kroppen att föda ut det. Ganska fantastiskt egentligen hur det fungerar. Har fortfarande lite ont och är lite yr, men det blir nog snart bättre. Dom skriker efter mig på jobbet, men motivationen att jobba är inte direkt på topp just nu.... Tycker det är mycket mysigare att sitta med familjen i soffan och dricka varm choklad och titta på Bollibompa... :-)  Var sak har sin tid, och just nu är det tid för detta! Tror nog att jobbet står kvar utan mig där....  Nu längtar jag bara efter att komma iform igen! Ska försöka gå ner några kilon och bli lite duktigare med vad jag stoppar i mig. Det blir ingen vår-bebis för oss, men förhoppningsvis kommer den till hösten istället! :-)

För att återgå till Akza så är hon verkligen en tjockis. Det är nog inte bara att det är många bebisar utan tyvärr också lite övervikt.  Eftersom Peter har börjat jobba natt och inte får ha med sig henne så blir det tyvärr att hon kommer lite på undantag. Vi vill ju inte heller dra ner alltför mycket på maten då hon faktiskt har bebisar i magen (man ska inte banta när man är gravid!). Hon verkar dock må bra, och jag har en känsla av att det är mer än en valp i magen... Vet inte om jag ska skratta eller gråta åt detta då jag börjar inse att det inte är rusning efter schäfer just nu.

Nej, nu ska jag gå ut i höstsolen och bara njuuuuuta av den vackra hösten, dofterna, solen och en kopp kaffe med nymicrad (känns ju som nybakat då!) bulle.

Ta hand om varandra!