Kennel Brukstorpets Blogg

Var ute på lunchen i första "riktiga" snön som kommit i vinter! Eftersom mitt jobb ligger uppe i Bergen (ok. det är väl kanske inte mer än 200 meter över havet, men ändock!), så var det ännu mer snö där än vad det är i övriga Örebro. Occra tyckte det var lite roligt att springa i snön, men matte tyckte nog det var ännu roligare... Kastade snöbollar ut på snöiga skogspartier så hon fick jobba lite. Insåg också ganska snart att jobba i Kilsbergen på vintern OCH ha hund kommer att bli en jobbig tid för mig. (Det är min första vinter på det här jobbet)  Visst, det är jättefint och snö och härligt på alla sätt och vis OM det inte vore för det faktum att det enda man skottar där uppe är stora asfaltsvägen och gångvägarna in till huset. I övrigt är det skidspår, skidspår, skidspår ÖVERALLT!!!!  Vill man inte gå i skidspåret, vilket inte är så populärt av dom som åker skidor, så får man gå i skogen och pulsa i snö upp till knäna. ASJOBBIGT! Och nu är det ändå inte mycket snö....  Får trösta mig med att det kanske hjälper mig med ännu ett av mina nyårslöften - ni vet det där med vikten.....

Det blev en promenad med snöbus och "gömma leksak i snön" vilket alltid roar lilla fröken. Satte mig en stund i skogen och lyssnade på tystnaden. Det var som om hela världen var inbäddad i vit, tjock bommul där man satt under dom snötyngda träden - och så var det KNÄPPTYST! Nästan overkligt.... Ja, tills Occra kom frustande och flåsande då förståss. Henne hör man verkligen när hon kommer! :-)

Funderar mycket på om jag ska köpa valp till våren eller inte. Vad tycker ni, kära bloggläsare. Fördelar? Nackdelar? Hjälp tages tacksamt emot!  Ni kanske undrar varför jag vill ha ny hund när jag har Occra? Ja, anledningen är väl att jag egentligen inte "klarar av henne". Hon är svår att jobba med då hon är så otroligt svårmotiverad och seg som individ. Vi tragglar och tragglar och kommer ingenstans. Belönar man med kamp, boll eller godis så tycker hon det är lite kul för studen men den lilla motivationslågan man har tänt brinner ut på noll komma noll sekunder.... Passar det inte fröken så är det ingen idé att fortsätta för då har hon bestämt sig för att hon inte vill vara med. Hon kan lyda för att hon "måste" lyda, men hon gör det inte för att hon så gärna vill jobba och kämpa för att få den där ev. belöningen som jag har.  Javisst, schäfer är lättare att jobba med - och visst- boxer är en utmaning.  Jag har nog kommit till insikten att jag inte är beredd att anta den utmaningen... Occra är jättegullig och söt och duktig på alla sätt och vis, men hon saknar det där drivet och engagemanget som gör att det blir ROLIGT att träna, för både mig och henne! Jag har tappat gnistan att träna hund fullständigt, och gör det bara för att jag vet att Occra behöver det. 

Kommer en ny hund (schäfertik i så fall) att ändra på det? Blir det roligare att träna hund?  Vad kommer Occra att tycka? Jag har ju sagt att jag aldrig mer ska ha två hundar samtidigt.... Anledningen till att jag omplacerade Ålli var dock att hon inte trivdes i flocken längre, och till slut inte lämnade mig en meter utan satt kvar på trappen när husse skulle ut och rasta hundarna. Det funkade inte i längden och var oerhört frustrerande för både mig och henne! Jag hade ständigt dåligt samvete för att hon inte fick min tid och uppmärksamhet som förrut. Nu har hon det jättebra och är ensamhund hos en väktare i Gbg.  Hon saknar inte mig ett dugg, det är jag helt övertygad om.  Däremot saknar jag henne väldigt mycket ibland. Hon är trots allt min första hund och vi har haft mycket kul ihop!

Nej nu orkar jag inte skriva mera.  Hör av er med era funderingar kring det här med en eller två hundar! Tack på förhand!