Kennel Brukstorpets Blogg

I går, lördag, var det dags för hundträning på OG igen. Varje tisdag och lördag är det "organiserad" träning, vilket vi försöker att vara med på. I går träffades vi vid en gräsmatteodling. En jättestor "åker" med kortklippt gräs. Underbart!  Occra fick ett rakt spår med sidvind för första gången. Har tidigare bara gått i medvind.
Snurrade till det väldigt vid påsläppet men efter att ha visat på henne knatade hon i väg i alldeled lagom tempo. Hon gick ett ganska bra spår men gjorde några "kontroller" vid sidorna ibland som jag måste jobba bort. Annars går hon med väääldigt låg näsa (kan en boxer göra annat?) och med hög motivation. I dag hade jag även lagt en "dutt" som slut vilken hon "tvingades" att markera genom att jag kommenderade ligg när hon kom fram till den. 
Att tänka på till nästa gång är att:
1. Inte lägga så mycket korv vid påsläppet
2. Berömma henne när hon går rätt i spåret. Inte säga något när hon går utanför kärnan (alltså inte "korrigera" det på något sätt)
3. Ta bort mycket av korven i spåret och istället bara ha några "stopp" i spåret med lite större högar. Hon går ändå bara över småbitarna i spåret.
4. Lägga in mer apporter i spåret

Efter att alla hade kört spår åkte vi tillbaka till klubben där Peter bl.a körde skydd med Akza.

Efter det åkte vi in till sta'n och köpte på oss lite inför Boxerlägret. Ny skor... ny träningsstol (Ja, det var Peter som gjorde det!), myggnät och lite annat smått och gott. Åt god lunch på sta'n (Örebro Festen) och sedan hem där Peter gjorde storröj i garaget och jag donkade in på sängen.....

På kvällen var jag bjuden på grillkväll hos Kennel Teamwork som hade "minikennelträff" för sin S-kull. På vägen dit stannade jag och vid gropen och lät henne simma några vändor. För övrigt var det mycket trevligt på kvällen med en hel hög trevliga människor! Nu får det vara slutbloggat för idag.
Tjing!

... nu när jag ändå är på gång och jag är så hiiiimla duktig på att träna med Occra!
I dag på lunchen lyckades vi med att både träna ett litet lydnaspass samt gå två spår. Spåren la jag bara vanliga raka. Ett på nyklippt gräsmatta och ett på grusplan. Hon fixade båda två jättebra! Det var bara på gräsmattan som hon snurrade runt lite på ett ställe, men jag tog tillbaka henne på spåret och "började om" och då var det inga problem!

På lydnaden var hon ganska seg... men gick bra fritt följ. Dock fick hon fullständig black-out vad det gäller IPO-ingångarna och gick in direkt på vänstersidan istället. *suck*  Det var en annan hund på planen och då märks det direkt att hon inte orkar / vill koncentrera sig på samma sätt utan man måste jobba så mycket mer för att få henne motiverad. Brukar bli bäst om man först skäller ut henne lite och sedan berömmer upp henne i mängder när hon går bra.  Ser fram emot lite ny inspiration på Boxerlägret, och framför allt några andra som tittar på henne och kan ge konstruktiv kritik. Peter ger ju bara kritik..... :-)

Snart semester!

/Tjing!

I dag är det åter igen en dag på jobbet för Occra. Jag har blivit förpassad till "inre tjänst" som det väl skulle heta hos en arbetsgivare.... vilket innebär att jag har suttit på kontor i tre dagar (istället för att stå ute i receptionen som jag brukar göra). Jätteskönt!!! Det är här jag trivs bäst! Inte blir det sämre av att här finns AC heller.... :-)

Occra har varit med mig och hon är sååååå underbart duktig på att vara med i sådana här sammanhang. Hon går och lägger sig på golvet under skrivbordet och ligger där fastän det kommer in massa olika människor och pratar med mig, jag springer iväg ärenden i huset etc. Kommer någon som vill hälsa på henne så väntar hon tills jag säger det är o.k . Måste ju förvarna alla om att hon har en svans som piskar ganska hårt, att hon vill sitta i knät, att hon vill pussas, att hon inte bits när hon står och "tuggar luft" och att hon gärna klättrar upp i knät på besökaren. Inte så poppis om man inte förvarnar om detta....

Vid lunch går vi sedan ut en promenad i sommarvärmen där vi brukar köra ett lydnadpass samt att hon får simma lite i sjön. funkar faktiskt bra med lydnaden trots värmen. Tror hon har börjat inse att det blir aldrig kallare så det är väl lika bra att kämpa lite för att få den där bollen ändå....

Nu måste jag skynda mig att lägga ut det här, för annars får jag väl "error" igen...

Det kommer mera vid tillfälle!

Nu har jag skrivit i bloggen i TRE dagar i rad och det har inte kommit med en enda gång! Jag skriver jättelånga inlägg, trycker på publicera och då säger min dator ERROR! Troligtvis för att jag låter det gå lite för lång tid (sitter man på jobbet blir man ständigt avbruten av telefon och annat). Ja, jag vet! Jag kan skriva det i ett Word-dokument först och sedan kopiera över det....  Men nu gör jag inte det!

Hur som helst.... Har inte gjort några stora framsteg vad det gäller hundträningen, men har i alla fall haft ett fyspass med Occra i förrgår. Det innebär att vi sticker till "gropen" som ligger 2 km. härifrån, där hon kan simma - vilket hon faktiskt gärna gör! (Ja, jag är förvånad för hon har varit en riktig liten badkruka förrut) Nu slänger hon sig i med liv och lust och simmar järnet för att komma ut och hämta sin lilla röda plastapport. Vi kör lite "intervall" med 4-5 vändor, paus och sedan 4-5 vändor till. Hur ser man att en hund är trött när den simmar INNAN den sjunker ner till botten????????

För att hon skulle torka lite sedan stannade jag till vid vår "ättestupa" som är som en stor sandbunker där dom kan springa och hämta bollar som man kastar ner.  Occra släääääpade sig över kanten på sista vändan.... Då körde vi hem, strechade lite och kände oss sedan ganska nöjda båda två! Jag måste ju passa på att fysa upp henne nu inför Boxerlägret! Nej just det ja. Jag hade ju anmält mig till IPO-gruppen. Det innebär att jag bara kommer att sitta i en solstol och lata mig på dagarna, gå låååååångsamma spår på välklippta gräsmattor och på sin höjd hålla i kopplet på min hund medans en figge kämpar så svetten lackar för att min hund ska få bita och kampa lite. Ni kan ju själva räkna ut varför Peter har fastnat för detta.......  Måste erkänna att jag fortfarande är lite skeptisk till IPO samtidigt som det är GRYMT häftigt att se en hund i världsklass i denna gren. Vilket driv och vilken glädje dom hundarna visar!!! 10 gånger roligare än att se en BC som ligger klistrad vid sin förares sida och ser ut som om man har skitit på dom... (Hoppas nu inte att Maria (Cindra) läser detta för då får jag väl på moppo.....)

Nej nu ska jag ta in hundarna och ge dom lite kvällsmat.
God Natt!

....................och då var premiären över, och allt med den. Spelningen i sig gick väl ganska bra, om man bortser från några mindre misstag, samt ett större!!! Har kommit till låt nr 4 och det mesta börjar kännas ganska lugnt, tja man börjar nästan känna sig cool, nästan som en riktig rockmusiker. Låt nr 4 i vårt för kvällen specialdesignade låtarrangemang är Proud Mary. En låt som tolkats och spelats av säkert miljontals band. Så varför inte även av oss........................ Vi kör en ganska upptempo version av låten och har precis avslutat introt och glidit in på versen i låten när det händer................................*schlippa floppa* trumpinnen glider ur handen på mig och rakt ned på golvet. "Jaja" hinner jag tänka "vad gör väl det" och ska ta en ny ur mitt för kvällen nydesignade trumstock stativ......................man är väl lite förberedd.........precis när jag är på väg att ta upp en ny stock ser jag dessutom till min stora fasa att jag har ställt in helt fel ljud på trummodulen och just till den här låten måste jag nämligen ha ett visst ljud med på vissa partier. "Shit" hinner jag tänka innan det blir fullständigt kaos i hjärnan på mig. Ja ni kvinnor vet väl hur det är med oss karlar???? En sak tex. plocka upp en ny trumstock går väl bra................ men två saker trumstock och sedan byta ljud på trummorna samtidigt som man är på väg in i refrängen och snart är i akut behov av det där "speciella" ljudet tja hur kan man beskriva det.....................KAOS kanske. Där någonstans slutade min hjärna fungera för en stund och likaså trumspelandet hör jag någonstans i kaosdimman. Hur som helst på något underligt sätt lyckas jag efter en stund både få fram en ny trumstock och byta ljud............................... Och sedan flöt det väl på ganska bra tror jag fram till extranumret där nästa halvmiss kommer. Givetvis blir ju ett så här bra band inropat för ett extranummer vilket vi lite i smyg hade förberett oss på...................mest för att vi tänkte att publiken av ren snällhet skulle ropa in oss igen ............kanske för att låtsas att vi var bra. Vårt extranummer var en Winnerbäcklåt " Gå hem med dig". Johanna hade tjatat om att jag skulle göra någon "fräck" sak på trummorna och så fick det ju bli. Kände mig ju tvungen att ge henne något extra nu när jag hade fått mitt trumset. Så jag hade en liten speciell ingång på låten med några fräcka fills, iaf fräck för min nivå. Sagt och gjort jag började banka på som en tok där bakom trummorna och hör att jag inte har någon medhörning. Vilket innebär att man får en viss förskjutning på ljudet bakom trummorna innan ljudet "når" mig. Det är ju digitala trummor vi pratar om. Efter introt är det meningen att man direkt ska köra igång låten för att upprätthålla tempot men inte för oss. Nix Peter Puka får gå fram och kolla vad bekymret är med monitorhögtalarn.................."Puh" inget större problem bara någon som dragit ur strömkabeln. Ja sedan kunde vi köra igång. Och vi gjorde nog den snabbaste variant av låten som någonsin gjorts, den gick nog ungefär 289% snabbare än på skivan, och där går den ändå mycket fort.

Sedan blev det ju party som alla förstår. Alla rockmusiker efterfestar ju och så även vi.............................MEN vart tog alla groupies vägen??????? Någonstans hade man ju förväntat sig att det skulle stå minst 48 skrikande tonårstjejer som man kunde välja och vraka bland.................men icke. Det där med groupies är nog iaf överskattat!!!??!!!

Det hela gick nog iaf ganska bra tyckte Johanna för hon tyckte absolut att vi skulle spela på kennelträffen i september. Så vi får väl se om det blir så, lovar inget men ska undersöka saken.

Ha det!!!

Peter Puka

Jag är inte bara ful när jag sitter ner..... men visst är jag charmig när jag kopplar på min vackraste leende? :-)

I dag är det bra varmt, och hundarna gör inte många knop i timmen. Vi har haft en riktig slappe-förmiddag och Peter har gått och "laddat" inför kvällens premiär... Gårdagen var inte mycket bättre då jag var så in i bänken trött när jag kom hem. Lyckades på något sätt hålla mig vaken genom en hel film på TV genom att bara titta med ett öga i taget (jo jag vet. Peter säger också att jag är lite konstig!)

Occra lider ganska mycket av värmen och ligger mest och flåsar och försöker få luft i sin korta näsa. Helt sjukt vilken ras man egentligen håller på med, som ser så "missbildad" ut i anatomin. Alla tre hundarna och husse var dock ute på skogspromis där dom fick leta upp godisar som husset gömt i marken, i träden och på lite kluriga ställen. En bra "döva samvetet"-övning.... Nu ligger dom helt utslagna under träden i skuggan. Tyvärr kommer resten av eftermiddagen/kvällen innebära att vara med på fest, dvs. ligga i bilen eller kopplade under ett träd. Boxer är social, men funkar inte som festcharmör då dom gärna har lite dreggel i mungiporna och tassar som är uppe i knät. Otrooooligt uppskattat av uppklädda, icke hundälskande gäster. Men hon får nog komma ut och vara med ändå då folk är för fulla för att bry sig om sådana småsaker.....

Nej nu ska jag gå och göra mig vacker! Ja, försöka i alla fall....

Kram på er!

Ja det är väl bäst att jag också skriver lite då trycket på vårt bloggande blivit så stort! Det största just nu i mitt liv är att bandet har premiärspelning på lördag. Jo det är sant, men det finns en väldigt bra anledning till att just vi blivit utvalda att bli sponsrade av "De tondövas riksförbund".............. Och det är väl tur att man har en så förstående sambo som stöttar en i vått och torrt..............................öh just det ja............som gått med på att jag fick köpa ett trumset, ett digitalt sådan. Risken hade nog annars varit att jag blivit vräkt av både Johanna och grannar (ja vi har ju sådana nu för tiden). För inte kan det väl vara så att hon tror på en karriär som världsberömd trummis...............nä det är nog bara jag som är tillräckligt patetisk för att tro något sådant. Om sanningen ska fram så tröttnade hon nog bara på mitt tjat, och ja just det ja, jag lovade något om en häst också men det har jag redan förträngt, fullständigt. Tanken med att köpa ett digitalt trumset var ju att det låter ju inte så mycket om det ....."Nä det låter inte så mycket, typ som att man slår fingertopparna mot varandra" försäkrade jag Johanna innan köpet. Jo just det ja, lite mer lät det ju när jag väl kom hem med trummorna. Så vad gör man? Jo åker i väg till Guds Gåva till Männen, Clas Ohlson och köper ett par trådlösa hörlurar. Så nu sitter vi i varsitt rum på kvällarna, jag sitter och bankar på mina trummor och Johanna i soffan med ett par megahörlurar på sig som är kopplade till TV:n......................som vilken normal svensk familj som helst........................ Några andra som är mindre förtjusta i mitt trummande är mina två döttrar "Oh neeeeeeej måste du spela trummor nu igen pappa" är den vanligaste kommentaren hemma på dagarna just nu. Jag har full förståelse för att dessa två unga damer inte förstår vidden av pappas trummande. Men nu har jag iaf fått öva lite och känner mig ganska redo att göra entré på den stora scenen i Hidingsta. Repetoaren består uteslutande av covers, personliga tolkningar av allt från AC/DC till Sahara Hotnights. Personliga tolkningar låter ju ganska avancerat men om sanningen ska fram så är det inte så. Så fort något i en låt blir för avancerat så gör vi en personlig tolkning av det, alltså gör en grej som ligger på vår nivå alltså under basic-nivån. Eller som en bandmedlem sa: "Fan vi börjar låten i typ 160 BPM och slutar den i 280 BPM" varpå jag snabbt svarar då jag känner att ansvaret riktas mot mig som trummis i bandet "Ja jag gör ju en egen tolkning av låten". För er som inte är så bevandrade i musiktermer så kan jag avslöja att man räknar låtars hastighet i Beats Per Minute alltså antal slag i minuten. Jag lovar att återkomma med en mer utförlig rapport efter spelningen, om allt från framträdandet, efterfesten, groupies (ja inte till mig då utan till de andra medlemmarna så klart) och den fortsatta karriären.

Ha det gott och lev väl!!!!
Glöm inte att hålla tummarna för mig i morgon.

BatteristPeter

Kolla in som hon sitter med rumpan!!! Tyvärr inte helt rättvis vinkel då hon är ännu fulare i verkligheten. Det ska bara vara boxer till att sitta så (och tror att hon har ärvt det av sin far, Acke, om jag inte helt missminner mig)

Vaknade INTE av väckarklockan idag utan av två flugor som slogs i mitt öra om vem som skulle få sitta där.... Väl vaken var min första tanke "shit. I dag måste jag ju blogga! Och jag som inte har något att skriva om då det gäller hundträning! "  Och efter det fick jag som vanligt dåligt samvete för att jag inte aktiverar Occra tillräckligt på dagarna.... Hur gör alla andra? Är det fullt ös hela dagarna och hundar som aktiverar hjärnorna tills det sipprar ut genom öronen????  Kom dock till den självinsikten att jag ska sluta surfa runt på bloggar som ex. Lillemor & Jänta samt Sanna & Ila/Paxa, då dom alltid har texter typ: " I dag gjorde vi iiiiiintenting med hundarna. Åkte en sväng till klubben där vi tränade inkallning, fritt följ, hopp över hinder och framåtsändande. På vägen hem stannade vi till i en skogsdunge och körde uppletande på 10 föremål och innan vi gick till sängs frispårade Paxa 10 kilometer och Ila körde 3 rapportsträckor. Var bara tvuuuungen att se hur hon fungerade på att gå en förlängning i snårig terräng " (som alltså innebär att matte/husse först har knatat i den samma) "  OK. Dessa båda ekipagen är på SM-nivå, så det kanske inte är riktigt rättvist att jämföra sig med dom. Jag får helt enkelt hitta en sida med någon gammal tant i blått hår som bloggar om sin minipudel som ligger på soffan och äter praliner hela dagarna. Nä förresten, då får jag dåligt samvete för att Occra bara får äta torrfoder.....  Jag får hitta en blogg med någon nerdekad knarkare som har en schäfer som blir misshandlad och lever ett eländigt liv. Nä förresten, då kommer jag tycka så synd om den hunden och börja tjuta och mascaran börja rinna.....

Bästa lösningen: Träna mer med Occra!!! :-)
Nu väntar ännu en spännande dag på jobbet.... men i dag är det i alla fall fredag. JIPPIIIIE !!!

Eftersom vi har fått skäll i vår gästbok nu vid flertalet tilfällen, så känner jag mig pressad att "blogga" lite. Inte så att det händer så lite saker i vårat liv att det inte finns något att skriva om... men ibland får man bara inte bloggtummarna loss ur arslet helt enkelt!  Det har hänt en hel del sedan jag skrev senast, men det orkar jag inte berätta om här och nu. Jag börjar helt enkelt från "noll" och skriver dagbok istället. Detta innbeär alltså att jag kommer att berätta lite om just den HÄR dagen i mitt liv!

Vaknar 04.30 på soffan... blä... men släpar mig in till sängen där jag somnar om med kläderna på. Efter två timmars sömn i sängen släpar jag mig upp till duschen och därefter kort skogspromenad med hundarna. Akza är som vanligt helt hurkon-flurkon, dvs. hon tjuuuuter för att hon inte får komma ut tillräckligt snabbt, hon bär stora stockar i munnen som hon kraschar in i mina knäveck med och är bara så där allmänt jobbig som en morgonpigg schäfer kan vara. Basco och Occra kollar vilka som har varit i "deras" skog under natten och ser sedan till att det markeras till höger och vänster så att inkräktarna får veta vem dom har att mucka med....  Frukost och en snabb koll på mail och hemsidor (tack gode gud att vi har ett hus där man kan ha bredband!)  Occra står som vanligt och väntar vid grinden för att hon kaaaanske ska få följa med mig till jobbet. Förstår inte att hon tycker det är så roligt att ligga i bilen i 4 timmar för att sedan gå en skogspromenad. I och för sig får hon alltid göra något kul på promenaderna som att göra uppletande, spår, lydnadspass eller en simmtur.  Eller så är det ju helt enkelt så att hon tycker om att vara med sin älskade matte! :-)  Det är roligt att se hur mycket mer "matte-bunden" hon har blivit med åren. Hon har full koll på att hon är min hund och att Peter har Basco och Akza. Som Ålli lär hon väl dock aldrig bli....  (finns ingen hund som går att jämföra med den underbara kalas-schäfern!!!)

På jobbet i dag varit ganska mycket. Inte så avancerade saker, men folk som kommer och frågar det mest konstiga saker HELA TIDEN! Jag blir galen på människor....  Vi Kennel Action här som har kennelträff (Flatcoated retrivers) och Sv. Bearded collie klubben som har familjeläger. Det kryllar alltså av hundar i området vilket är roligt. Det ÄR ett riktigt hundparadis  här!  Underbara skogar, stora lydnadsplaner, sjö, bra boende etc.

Nej,nu ska jag hem till familjen. Kanske dags att ge sig iväg och simmträna lite med Occcra igen. Efter snart 6 års tränande  har hon äntligen lärt sig att simma. Tror till och med att hon tycker det är riktigt roligt.

Tjing!