Kennel Brukstorpets Blogg

Ja det är väl bäst att jag också skriver lite då trycket på vårt bloggande blivit så stort! Det största just nu i mitt liv är att bandet har premiärspelning på lördag. Jo det är sant, men det finns en väldigt bra anledning till att just vi blivit utvalda att bli sponsrade av "De tondövas riksförbund".............. Och det är väl tur att man har en så förstående sambo som stöttar en i vått och torrt..............................öh just det ja............som gått med på att jag fick köpa ett trumset, ett digitalt sådan. Risken hade nog annars varit att jag blivit vräkt av både Johanna och grannar (ja vi har ju sådana nu för tiden). För inte kan det väl vara så att hon tror på en karriär som världsberömd trummis...............nä det är nog bara jag som är tillräckligt patetisk för att tro något sådant. Om sanningen ska fram så tröttnade hon nog bara på mitt tjat, och ja just det ja, jag lovade något om en häst också men det har jag redan förträngt, fullständigt. Tanken med att köpa ett digitalt trumset var ju att det låter ju inte så mycket om det ....."Nä det låter inte så mycket, typ som att man slår fingertopparna mot varandra" försäkrade jag Johanna innan köpet. Jo just det ja, lite mer lät det ju när jag väl kom hem med trummorna. Så vad gör man? Jo åker i väg till Guds Gåva till Männen, Clas Ohlson och köper ett par trådlösa hörlurar. Så nu sitter vi i varsitt rum på kvällarna, jag sitter och bankar på mina trummor och Johanna i soffan med ett par megahörlurar på sig som är kopplade till TV:n......................som vilken normal svensk familj som helst........................ Några andra som är mindre förtjusta i mitt trummande är mina två döttrar "Oh neeeeeeej måste du spela trummor nu igen pappa" är den vanligaste kommentaren hemma på dagarna just nu. Jag har full förståelse för att dessa två unga damer inte förstår vidden av pappas trummande. Men nu har jag iaf fått öva lite och känner mig ganska redo att göra entré på den stora scenen i Hidingsta. Repetoaren består uteslutande av covers, personliga tolkningar av allt från AC/DC till Sahara Hotnights. Personliga tolkningar låter ju ganska avancerat men om sanningen ska fram så är det inte så. Så fort något i en låt blir för avancerat så gör vi en personlig tolkning av det, alltså gör en grej som ligger på vår nivå alltså under basic-nivån. Eller som en bandmedlem sa: "Fan vi börjar låten i typ 160 BPM och slutar den i 280 BPM" varpå jag snabbt svarar då jag känner att ansvaret riktas mot mig som trummis i bandet "Ja jag gör ju en egen tolkning av låten". För er som inte är så bevandrade i musiktermer så kan jag avslöja att man räknar låtars hastighet i Beats Per Minute alltså antal slag i minuten. Jag lovar att återkomma med en mer utförlig rapport efter spelningen, om allt från framträdandet, efterfesten, groupies (ja inte till mig då utan till de andra medlemmarna så klart) och den fortsatta karriären.

Ha det gott och lev väl!!!!
Glöm inte att hålla tummarna för mig i morgon.

BatteristPeter