Kennel Brukstorpets Blogg

Har varit och L-testat Dimma, endast 17 månader gammal. Personligen tyckte jag att D gjorde ett alldeles utomordentligt test. Och som alltid så håller jag ju inte med Polisen i all deras bedömning. Jag gjorde det inte direkt efter testet och än mindre efter att jag sett videoinspelningen på testet. Men men huvudsaken är ju att hon blev godkänd vilket hon blev. Efter L-testet bar det raka vägen hemåt för att packa inför träningshelgen som jag blivit anlitad som IPO-figurant för. Sist jag var i väg gjorde jag misstaget att ta med mig för lite kläder, det misstaget lärde jag mig av och tog med mig ett minst sagt STORT överskott av kläder. Efter en del fjäskande och övertalande så tog min älskade sambo hand om Besten här hemma medan jag och fick åka iväg med BARA en hund. TACK Johanna! När jag och Dimma hade installerat oss och all packning (IPO-folk är ju prylbögar som alla vet och jag har nyinvesterat i en STOR hockeytrunk som var fylld till bredden med enbart skyddssaker) i bilen bar det av till första stoppet på vår resa, Systembolaget. Alla som varit på en träningshelg med NVLO (Närke-Värmlands lokalområde för boxer) vet ju att det är standard att konsumera en hel del alkohol på kvällarna. Efter det skulle det snabbt bära i väg mot de djupa värmländska skogarna................trodde jag!!! Vädergudarna ville annat kan jag lova. Tror att min galna kollega som håller på med lite svart magi och olika offerritualer hade offrat någon självdöd och härsken hare eller något till vädergudarna för jisses vilket snöoväder det blev. Mellan K-skoga och K-hamn blev jag stående i ca 1 timma...............*suck*.

Jaja väl framme i de värmländska skogarna hade jag iaf förväntningar att både få se tomtar och troll. Och tro mig många tomtar fick jag se............ja i form av förare till hundar då. Och faktiskt en del hundar liknade faktiskt troll också. Efter att ha installerat mig i mitt rum på Gästgiveriet där vi skulle bo var det dags att börja träningshelgen med en teoretisk genomgång om IPO och lite prakstiska tips inför morgondagens träning. Sedan vart det samkväm med en flaska Päroncocnac och annat alkoholhaltigt. Måste bara säga att boxermänniskor är jäkligt trevliga människor att umgås med. Men som tur var så fanns ju en katt bland härmelinerna med också, nämligen en schäfer. Jag tror om jag inte räknat fel att det var ca 12 hundar eller något sådant med. Någon smart och intelligent människa som troligen är ett matematiskt geni hade räknat ut att jag iaf körde 48 pass under helgen. Hade jag vetat det innan så hade jag nog övervägt att komma................

Träningen skulle bedrivas i ett ridhus, och jag lovar att jag var livrädd på vägen ut till ridhuset. Min enda tanke var att hinna se "kanten" innan vi körde över och ramlade ut i någon icke önskvärd omloppsbana RUNT jorden. Jisses här kan man snacka om urskog och urinvånare..................Jaja väl framme så blev vi glatt överraskade ett kanonfint ridhus. Efter att kört igenom ett  mycket kort lydnadspass och två skyddspass med varje hund så var min kropp rätt så mör. Jag hade ju blivit lovad att få massage efter dagens träning vilket jag från första hund verkligen hade sett fram emot.

Efter en kall öl och en lång lång dusch så var det äntligen dags för lite härlig massage.......................... HÄRLIG???!!!!???? Jag kved som ett litet barn där jag låg på golvet. Denna annars ganska trevliga och snälla människa som nu masserade mig hade förvandlats till en fruktansvärd och elak sadist...........som tydligen älskade att få se folk lida. Och led gjorde jag verkligen kan jag lova. Och det värsta av allt var att ingen av ALLA de förbipasserande tyckte ett dugg synd om mig. Jag som trodde det skulle vara skönt med massage...................ack vad fel jag hade!!!! Och om jag hade ont när jag väl låg där så är det INGET att tala om vad jag hade på morgonen när jag vaknade.....................

Efter lidandet med massagen var det äntligen dags för middag och samkväm. Jag var så trött på kvällen att jag nästan inte orkade dricka en droppe. Fick nästan tvinga i mig. Måste varit luften i de värmländska skogarna som gjorde mig så trött............eller???

Dagen efter var det återigen dags att köra till världens ände och ridhuset som låg på kanten till stupet ut i rymden. När jag slog upp mina små vackra ögon så var min första tanke "Hur fan ska jag ta mig igenom och överleva den här dagen" Det värkte precis överallt i kroppen på mig, från midja och uppåt. Varende led, och muskel skrek ut sin förtvivlan från gårdagens behandling av den elaka Sadisten. Men konstigt nog efter att jag kört ett par hundar så kändes kroppen väldigt mjuk och behaglig.

Måste återigen bara tacka alla som gjorde den här helgen så rolig. För det är verkligen kul att åka iväg på sådana här träningshelger när man har engagerade och roliga deltagare. Och TACK för blommorna (som jag tyvärr glömde kvar på Gästgiveriet) vinet och chokladen!

Hoppas att jag får träffa er och era hundar snart igen!

Peter