Kennel Brukstorpets Blogg

Har varit och L-testat Dimma, endast 17 månader gammal. Personligen tyckte jag att D gjorde ett alldeles utomordentligt test. Och som alltid så håller jag ju inte med Polisen i all deras bedömning. Jag gjorde det inte direkt efter testet och än mindre efter att jag sett videoinspelningen på testet. Men men huvudsaken är ju att hon blev godkänd vilket hon blev. Efter L-testet bar det raka vägen hemåt för att packa inför träningshelgen som jag blivit anlitad som IPO-figurant för. Sist jag var i väg gjorde jag misstaget att ta med mig för lite kläder, det misstaget lärde jag mig av och tog med mig ett minst sagt STORT överskott av kläder. Efter en del fjäskande och övertalande så tog min älskade sambo hand om Besten här hemma medan jag och fick åka iväg med BARA en hund. TACK Johanna! När jag och Dimma hade installerat oss och all packning (IPO-folk är ju prylbögar som alla vet och jag har nyinvesterat i en STOR hockeytrunk som var fylld till bredden med enbart skyddssaker) i bilen bar det av till första stoppet på vår resa, Systembolaget. Alla som varit på en träningshelg med NVLO (Närke-Värmlands lokalområde för boxer) vet ju att det är standard att konsumera en hel del alkohol på kvällarna. Efter det skulle det snabbt bära i väg mot de djupa värmländska skogarna................trodde jag!!! Vädergudarna ville annat kan jag lova. Tror att min galna kollega som håller på med lite svart magi och olika offerritualer hade offrat någon självdöd och härsken hare eller något till vädergudarna för jisses vilket snöoväder det blev. Mellan K-skoga och K-hamn blev jag stående i ca 1 timma...............*suck*.

Jaja väl framme i de värmländska skogarna hade jag iaf förväntningar att både få se tomtar och troll. Och tro mig många tomtar fick jag se............ja i form av förare till hundar då. Och faktiskt en del hundar liknade faktiskt troll också. Efter att ha installerat mig i mitt rum på Gästgiveriet där vi skulle bo var det dags att börja träningshelgen med en teoretisk genomgång om IPO och lite prakstiska tips inför morgondagens träning. Sedan vart det samkväm med en flaska Päroncocnac och annat alkoholhaltigt. Måste bara säga att boxermänniskor är jäkligt trevliga människor att umgås med. Men som tur var så fanns ju en katt bland härmelinerna med också, nämligen en schäfer. Jag tror om jag inte räknat fel att det var ca 12 hundar eller något sådant med. Någon smart och intelligent människa som troligen är ett matematiskt geni hade räknat ut att jag iaf körde 48 pass under helgen. Hade jag vetat det innan så hade jag nog övervägt att komma................

Träningen skulle bedrivas i ett ridhus, och jag lovar att jag var livrädd på vägen ut till ridhuset. Min enda tanke var att hinna se "kanten" innan vi körde över och ramlade ut i någon icke önskvärd omloppsbana RUNT jorden. Jisses här kan man snacka om urskog och urinvånare..................Jaja väl framme så blev vi glatt överraskade ett kanonfint ridhus. Efter att kört igenom ett  mycket kort lydnadspass och två skyddspass med varje hund så var min kropp rätt så mör. Jag hade ju blivit lovad att få massage efter dagens träning vilket jag från första hund verkligen hade sett fram emot.

Efter en kall öl och en lång lång dusch så var det äntligen dags för lite härlig massage.......................... HÄRLIG???!!!!???? Jag kved som ett litet barn där jag låg på golvet. Denna annars ganska trevliga och snälla människa som nu masserade mig hade förvandlats till en fruktansvärd och elak sadist...........som tydligen älskade att få se folk lida. Och led gjorde jag verkligen kan jag lova. Och det värsta av allt var att ingen av ALLA de förbipasserande tyckte ett dugg synd om mig. Jag som trodde det skulle vara skönt med massage...................ack vad fel jag hade!!!! Och om jag hade ont när jag väl låg där så är det INGET att tala om vad jag hade på morgonen när jag vaknade.....................

Efter lidandet med massagen var det äntligen dags för middag och samkväm. Jag var så trött på kvällen att jag nästan inte orkade dricka en droppe. Fick nästan tvinga i mig. Måste varit luften i de värmländska skogarna som gjorde mig så trött............eller???

Dagen efter var det återigen dags att köra till världens ände och ridhuset som låg på kanten till stupet ut i rymden. När jag slog upp mina små vackra ögon så var min första tanke "Hur fan ska jag ta mig igenom och överleva den här dagen" Det värkte precis överallt i kroppen på mig, från midja och uppåt. Varende led, och muskel skrek ut sin förtvivlan från gårdagens behandling av den elaka Sadisten. Men konstigt nog efter att jag kört ett par hundar så kändes kroppen väldigt mjuk och behaglig.

Måste återigen bara tacka alla som gjorde den här helgen så rolig. För det är verkligen kul att åka iväg på sådana här träningshelger när man har engagerade och roliga deltagare. Och TACK för blommorna (som jag tyvärr glömde kvar på Gästgiveriet) vinet och chokladen!

Hoppas att jag får träffa er och era hundar snart igen!

Peter

Var med Peter och Dimma när dom gjorde sitt L-test. En underbart solig, vinterdag! W. fick lite bus i snön och sedan hittade vi faktiskt en snöfri asfaltsyta där vi tränade lite fritt följ, ställande, läggande, inkallning och "bus-skall". Ett ganska vanligt träningspass för oss vill säga, på max 15 minuter. Men "många bäckar små" kanske till slut kan leda till något som går att visa upp för omvärlden?! :-)  Vi satt sedan och väntade på att poliserna skulle äta upp sin lunch och under tiden solade både jag och Wixie lite...


Just det - Passade även på att miljöträna lite på Villingsberg genom att ta mig upp för vinglande gallertrappor och liknande. Helt o.k tyckte W. som t.o.m galopperade runt på dessa galler! *gulp! Livräd att hon ska fastna med klorna! * Det värsta tyckte hon var när det var en hög gallerplatå en bit upp i luften. Tror hon har höjdskräck precis som sin matte... Men så länge matte och bollen är med så hänger hon på!

L-testet gick jättebra för Dimma. Peter återkommer kanske och berättar detaljerna i ett senare inlägg. Hon är duktig och cool ! Däremot slås jag alltid av hur ofta det är som man inte "känner sin hund" på det sättet. Att träna/dressera/umgås med sin hund är sådan otrolig skillnad mot de tester som görs på hunden där det verkligen handlar om hundens "naturliga" egenskaper utan påverkan av sin förare. Väldigt intressant.. och något man verkligen borde fördjupa sig i ännu mera...   

I helgen är Peter och Dimma på träningsläger för boxerfolk (och en schäfer) Ja Peter är alltså figge/instruktör. Kul för honom! Jag är hundvakt åt Basta som nog är glad att matte är hemma och tar hand om henne då hon får både tuggben och får vara med ute i huset. W. är avundsjuk som bara attan!  Men hon är med hon också och får bygga snögubbar med Evelina och hämta tidningen åt matte.

Over and Out

Ett jäkla bakslag att det kom en decimeter SNÖ nu helt plötsligt!! *suck*  Det jag får glädja mig åt är att det i alla fall har varit helt uuuunderbara dagar med strålande sol. Och jag kan inte förneka att Kilsbergen är otroligt vackert i vinterskrud...
MEN det finns ingenstans att gå!

I dag tyckte jag att jag hade hittat ett jättebra ställe och började pulsa iväg i snön. POFF! så hade jag sjunkit ner i snön upp till låren. Jättekul tyckte W som skuttade omkring och tyckte jag rörde mig väldigt långsamt... Så här såg jag ut när jag kravlat mig upp igen, i fall någon i intresseklubben vill anteckna...

Det har öppnat en ny butik i stan som har jätteproblem med stölder. De har nu insett sitt bästa och kontaktat företaget Vaktmannen jobbar på och bett och bönat om att få Vaktmannens hjälp att styra upp det hela i butiken. Jag är ju inte den som är den utan tänkte att det kunde jag väl göra, när jag fick frågan av min brukspatron till chef. Sagt och gjort det var bara att träda in i den civila och hemliga rollen som butikskontrollant igen. Trots att jag visste att det åter igen skulle bli en svår tid framför mig av många abstinensfyllda nätter med svettningar och mardrömmar om rosa elefanter och sådant som senare skulle innefatta avvänjningskuren!!!!

Sagt och gjort jag och en kollega åkte dit i vår hemliga utstyrsel i fredags och påbörjade vårt hemliga "mission". Insåg ganska snabbt att denna butik VERKLIGEN har problem med stölder. Hittad nästintill pallvis med avvrivna prislappar och annat som tydde på att det förekommit kriminell verksamhet i butiken. Efter ca 55 minuter var det dags, en yngre förmåga som tyckte sig behöva lite nya kläder i form av tröjor som han inte ämmade betala för. Jaja bara ut och gripa honom och förklara det olämpliga i det hela. Sedan fick vi sitta i över en timma innan Statens blåklädda tjänstemän hade möjlighet att komma. När väl de hade kommit var det bara att ge sig ut i verkligheten igen medan de statsanställda fick sitta och vänta på pojkens föräldrar skulle komma och hämta sin kriminella son.

Efter ca 20-30 minuter var det ånyo dags igen. Ännu en yngre kille som behövde nya tröjor som han inte ämmade betala för. Kollegan går ut och ställer sig på utsidan då vi har på känn att det kan bli löpa av. Och alla som känner mig vet att jag HATAR att springa och det är få saker som får mig så aggressiv som en språngmarsch efter en tjuv. När den lilla tjuvaktiga skatan är på väg ut så ser jag Statens fina tjänstefordon stå parkerad precis framför entrén och dessutom ser jag två ståtliga blåklädda tjänstemän vara på väg in i bilen efter att ha överlämnat den tidigare ynglingen till sina föräldrar. - "Fan i helvete, då var det gripet kört" tänkte jag. Men icke killen går bara ut som om inget hade hänt. Det saknades bara en oskyldig vissling i hans övrigt oskyldiga uppträdande. När killen precis gått utanför dörren så går jag upp jämsides med killen och visar min leg. och förklara mitt pikanta lilla ärende. Jag ser då de två tjänstemännen dra en djup suck när jag glatt meddelar dem att deras fikarast kommer bli försenad och att de får den stora äran att följa med in igen. -"Du är ju för fan inte på riktigt" suckar den manliga av tjänstmännen till mig medan han tar upp nyckeln för att låsa bilen igen.

Väl inne börjar den tjuvaktiga ynglingen kaxa sig och dumma sig. Det visade sig att killen bara var tretton år. Och att en trettonåring i den situationen kan vara så jävla dryg och dum ............ja jisses. Trodde den manliga blåklädda tjänstemannen skulle få tokjuck där inne. Hade jag haft ägg och bacon i fickan skulle jag lätt kunna stekt det på hans kokande kropp. Ett tag trodde jag nästan att han skulle dra sitt blankt skinande tjänstvapen och skjuta killen..........

Jaja efter detta var vår tid slut i butiken och resultatet 2 gripna på 3 timmar fick butikschefen att hoppa som en ballerina av  glädje (han var dessutom från Värmland vilket kanske kan förklara en del) då han påtalade hur nöjd han var med Vaktmannen och hans kollega. Så det bar sig inte bättre än att han önskade få Vaktmannen och hans kollega större delen av nästkommande vecka också.

Så igår var det dags igen att träda in i den hemliga rollen. Det var betydligt mindre med folk i butiken igår och ännu mindre misstänkta att spana på. Började nästan ge upp hoppet om att hitta någon gripa när mitt norra öga skådade ett par yngre förmågor med en stor väska som satt och provade skor. Närmade mig dem och fick dessutom se att väskan stod på golvet nedanför dem och var helt öppen. Den välbekanta värmande känslan började så sakteligen göra sig påmind i kroppen. Och mycket riktigt efter en stund så slank ett par skor ner i väskan, bara så där i förbifarten. Meddelade min kollega om det inträffade och även han slöt upp för att spana på de två små pojkarna. Samtidigt gjorde vi upp en plan hur vi skulle gå tillväga när vi grep dem. Dels för att de var två och våra misstankar om att de skulle försöka springa ifrån oss var starka. Jag gick ut för att vänta på utsidan medan kollegan var kvar inne och höll koll på ynglingarna. Kollegan meddelade via telefon att de nu var på väg ut. Förberedde mig för strid. Går fram till dem när de kommit utanför butiken och visar mitt fina leg. för dem och hinner säga -"Butiksko......." när de två börjar springa åt varsitt håll. Känner direkt hur aggressionen övertar mitt annars så sympatiska och trevliga "jag". Det är konstigt men jag blir verkligen tokaggressiv när jag får springa efter tjuvar!!??!! Får tag i killens med väskans jacka.............men den bara glider ur handen på mig som en hal ål. Kollegan hinner också precis få tag i killens jacka men samma sak händer honom. Ger mig fan på att han smort in den med vaselin!!!! Vi sätter av efter den löpande tjuven och efter ca 20 m är jag såpass nära att jag bara ska skjuta ifrån och hoppa över killen. Vad händer då........jo jag bara känner hur foten börjar glida i rullgruset på marken och jag far istället rakt in i en parkerad skåpbil. Samtidigt hör jag hur den flyende tjuven också börjar glida och faller i backen. Snabbt som två kobror och lika graciöst och synkroniserat som Magnus Samuelsson i Lets dance, slänger jag och kollegan oss över tjuven. Jag lovar att detta dansanta hopp hade fått Tony Irving att stående visa två tior!!!!! Samtidigt vrålar jag allt jag kan -"LIGG NER OCH RÖR DIG INTE". Jag och kollegan får tag på var sin arm på den nu sprattlande killen, vrålar ånyo -"LIGG STILL FÖR FAN" och efter några smärtsamma asiatiska tekniker med hans arm inser han sitt bästa och ligger still. När jag ska ta upp mina handfängsel ur fickan tittar jag upp mot den bil som står parkerad ca 50 cm framför oss. Och där får jag se några förskräckta ansikten från en familj titta på oss. De trodde väl minst sagt att halva Obamas armé invaderat landet! När vi fått på honom handfängsel och är på väg in i butiken igen så öppnar tjuven sin munhåla och säger -"Shit mannen kolla på min jacka den är helt uppskrapad (en fd. fin Peak jacka dessutom) fan jag vill ha ersättning för den!!!!" Vad jag svarade ynglingen censureras bort här då det kan finnas minderåriga som läser.

Resultatet av denna dag var något sämre än i fredags men 1 grip på 3 timmar är ändå ok. Dessutom hade han stulit ett par skor för 1 249:- så det kändes ju ganska bra. Återkommer snart med resultat från övriga dagar som vi har framför oss jag och min kollega.

Ha det bäst!

HemligaVaktmannen