Kennel Brukstorpets Blogg

Är tillbaka på jobbet efter 2 veckors semester. Skööööönt! Mer om dessa veckor kommer längre ner. Först måste jag bara skriva av mig och min otroliga FRUSTRATION !!!!!  Har med Wixzi på jobbet idag och gick som vanligt ut på lunchpromenad med henne. Tänkte jag skulle lägga ett spår samt träna lydnad. Det var tryckande hett och jag var inte så dömotiverad.... Hade inte med kjedja så jag kunde inte ha hennes vanliga "butcher-sele" som jag kallar den... Well, jag hade ju knyckt bollen av husse i alla fall så det var ändå något jag hade lyckats tänka till lite extra på.

Knallar bort till en av mina träningsplatser och binder upp henne i en stolpe. Tar därefter och lägger ett spår med mycket vinklar till både höger och vänster. Lägger små träpinnar som apporter och även en kotte. I brist på snygga, välsvarvade tävlingsapporter så funkar även det...  Tillbaka till W. som är jätteduktig på att sitta stilla och tyst och vänta på vad som komma skall. Kanske jag ska skola om henne till rapport-hund? Börjar att träna lite med apportbocken. Gick ganska bra men ibland får hon små "återfall" och tuggar på den. Hon tycker i alla fall att det är ett väldigt roligt moment och kommer glatt med den till sin matte!  Jag har fått lite tips av Peter och gör nu så att jag när jag säger "apport" får hon ta den där jag står och håller den. Ibland försöker hon "tjuva" då hon är så "på" men se det får hon INTE göra!  När hon håller den håller jag en hand under hakan och den andra klappar och berömmer. Vid ev. tugg blir det ett bestämt "nej" och ev. att jag håller ihop nosen på henne. När hon håller tag i den flyttar jag händerna saaaaaakta till "klumparna" på sidorna vilket gör att hon skapar anspänning och biter ihop som en tok. För när jag har händerna på apportbocken så säger jag "tjipp", som är ett ord jag använder med samma betydelse som klickern har, och DÅ blir det massor av tok-kampande med apportbocken och hon får den när hon kämpar bakåt och vill vinna den.  Jag ska fixa en apportbock med snöre på och hoppas att jag på så sätt ska kunna få till det ännu bättre. Innan har han suttit och hållt den sååååå löst så det har räckt att blåsa på den så tappar hon den. Men nu börjar hon knipa åt lite bättre vilket är syftet. Vi får väl se hur det går.

Gjorde därefter lite fritt följ, men fröken var sig inte riktigt lik. Hon var inte alls så "taggad" som hon brukar vara vilket gör matte frustrerad. Framför allt har jag börjat reta mig på att hon i vänstersvängarna nästan alltid släpper kontakten ETT steg (precis när jag svänger) och det gör mig gaaaaaaaaalen!!!!!  Det går bra när man går jäääättesakta, eller när man bara gör vänster-vänster-vänster-vänster, men sen kommer hon in i gamla vanor igen. Dumma, korkade Johanna tänkte att jag kopplar upp henne och taggar till henne när hon släpper istället. Fick totalt motsatt effekt + en hund som tyckte att jag var skittrist att träna med som bara gick omkring och ryckte i henne... Satte mig ner och tog några djupa andetag så att min frustration kunde lägga sig lite... och insåg att det jag måste gör att är att öka hennes motivation att titta på mig istället. Sagt och gjort hämtade jag bollen och höll den på rak arm utanför hennes vänstersida. Det gick lite bättre några gånger, men sen tog jag bort den för snabbt, hon föll tillbaka i gamla vanor och jag blev irriterad..... Jag la helt enkelt NER hela den övningen och får ta nya tag när jag är på bättre humör!

Så istället för att bråka med henne i lydnaden så gick jag iväg för att bråka med henne i spåret istället.....  Hade ingen belöning med mig mer än rösten men tänkte att det går väl bra att bara klappa om henne lite...  Inte långa spårkopplet utan korta dressyrkopplet vilket gjorde att jag var väldigt nära henne.... påsläpp, bra början, markering första pinnen, klick och klapp och beröm. Sen vindade hon i nästa vinkel vilket jag förhindrade henne genom att stå stilla och hon då dansade runt mig i kopplets längd och blev mycket förvirrad.... nästa pinne markerade hon men tog iupp i munnen.... pinnen därpå markerade hon men la sig inte ner.... vinklarna gjorde hon allt från att snurra fullständigt till att ta klockrent.... ganska hög näsa och ointresse i spåret. Hon spårade bäst där jag lagt en spetsvinkel där det helt enkelt blev lite svårare för henne. Intensiv men slarvig. URUSLA markeringar av pinnarna. Kotten ville hon inte markera alls....  Humöret blev inte bättre....   Kopplade av och lekte lite med henne. Insåg sedan att jag vid sidan om detta spår har heeeeeelt underbar jordmark att spåra på! Vi har nämligen lagt ner jordvärme här uppe vilket nu är övertäckt och plattat till, jordigt och bra! Tröstade mig med att jag i morgon ska lägga ett sådant spår till henne istället och att jag ska ta det direkt utan massa lydnadstjafs och dåligt humör.

I går tränade vi också skydd med onsdags-gänget. Väldigt trevligt, bra träning, alla engagerade och kommenterade. Kul!!!  W. tuggar.... därför hon är så osäker på människor i alla sammahang. Blir då inte bättre av en stöddig figurant... Jakob som figgar för mig, för det däremot JÄTTEBRA och jag är jättenöjd med hur han figgar för mig!!!  Min tanke är att hon ska upp i drift (byte) och bytet ska verkligen VARA byte hela vägen. Hon ska fånga bytet, tillkämpa sig och därmed växa i att hon faktiskt är "kung" över figuranten. Inget med bevakningar och figuranter som pressar på utan bara få upp hennes självförtroende. Hon ÄR väldigt knepig med människor och så sent som i dag var det en kille som ville klappa henne då hon istället ryggade undan och inte ville vara med. Detta spelar givetvis roll även i skyddet!  Övningen gick bra första gångerna. Hon är i lina och tillsammans kämpar vi oss bakåt med bytet. Andra omgången blev jag lite trött på att hon alltid draaaaar in mig på planen vilket gjorde att jag satte tummen i ögat på henne på vägen in. Detta tror jag påverkade arbetet, för så fort hon inte kände att jag var med bak i linan så blev det lite tugg/osäkerhet.   Jisses - kan man inte bara köpa en självsäkerhets-medicin och ge henne????!!!!  Jag var lite deppig efter andra omgången, men mina kamrater peppade mig att ge övningen lite tid och se vad resultatet blir. Hon ska även få gå utan "lydnad" in på planen, då jag kände igår att det är ändå väldigt lätt att få tillbaka henne med fokus på mig. Det tar vi då hon har ätiti upp sin självsäkerhets-medicin-kur....

Mål inför hösten: BH-prov på OG Åker i oktober och BSL-tävling på OG Hagatorp i november. Har lite att putsa på tills dess...  Blev inget om min semester. Kommer kanske i annat blogginlägg. Sammanfattning är i alla fall att det har varit härliga, kaos-dagar i Hamburg, slappa dagar i husvagnen och häst och hund i helt lagom doser! :-)

Nu måste jag jobba på lite så jag kan åka hem till min familj som är hemma och har sommarlov. Fubbigt!

Tjing!