Kennel Brukstorpets Blogg

Var på ett jättebra IPO-seminarium på Kydingeholm med belgaren Gert Vandersmissen & hans norska fru Christine Sonberg i helgen! Inspirerad och peppad till 1000!!! T.o.m så att jag i ett svagt ögonblick slängde ur mig att jag kanske skulle fundera på att lägga ner det här med mina hästdrömmar ett tag.... :-)  Här kommer lite härliga bilder från dagarna! (Som även bjöd på strålande sol och gav oss alla en solbränna i ansiktet så vi såg ut som vi varit ute och seglat i en vecka...)

 
Här väntar vi på våran tur....

 
Sen var det dags för lydnad! Hon gick jättebra och jag var supernöjd med henne. Kolla in steget... :-)

 
Nej! Jag är inte gravid... och Nej! Jag har inte magväska på magen! Det är bara mitt feta fläsk... *grrrr*


Inkallningen gick i 100 knyck, men precis när hon skulle sätta sig framför mig så drog dom pisken på planen bredvid... Mer störningsträning behövs... :-)

Pusta ut lite efter lydnaden och sedan var det dags för....

.... C-arbetet!  I denna övning var det att bättra på hennes bett och framförallt få henne att tänka "tillkämpande" mera. Som ni ser så var just DEN biten ganska bra just när fotografen tog kort...

Med på träningshelgen var också vår träningskompis Helene med sin hund Cobra. För övrigt dom som har fått oss "med" i det här gänget (som kryllar av norrmän!) Hennes hund såg ut så här i april.....


Och så här i juli......

Vet inte hur hon har lyckats komma med på kursen med denna rabiessmittade, helgalna, blinda hund.... :-)

Nu njuter jag av semester och vi tränar hund varje dag! Solen skiner, barnen är glada och kylen är full med X-cider. Det är allt bra skön att leva! :-)

Tjing!

I måndags fick jag en ovanlig förfrågan..........om jag ville hänga med på ÖSK:s hemmamatch mot GIF Sundsvall. Förfrågan kom från min svärfar som är den största "sportidiot" som gått i ett par skor på denna jord!! Om det funnits en sportgren som hette "Titta-på-stensamlingen-längst-i-världen" så skulle han helt garanterat följt detta evenemang med stort intresse bara för att det var sport. Jaja hursomhelst så tyckte jag att detta skulle bli väldigt kul, för senast jag var på en allsvensk match var väl när jag var en liten pojkspoling på sisådär 6-7 år. Jag har ju dessutom sagt flera gånger att jag gärna skulle gå på en match bara för att få uppleva det "live" så att säga och nu fick jag ju dessutom gå med gratis då svärfar har inte mindre än tre säsongskort (!!!!!) till ÖSK:s hemmamatcher. "- Är du helt säker på att du vill gå med HONOM??????" frågade sambon förvånat. "-Ja varför inte????" frågade jag. "W och I (hans barnbarn) vägrar att gå på fler matcher med honom för han skämmer ut sig så in i norden!!!" svarade sambon. Jaja tänkte jag hur farligt kan det vara???? Det lär ju inte vara så många där som känner Vaktmannen ändå tänkte jag. Dessutom har ju faktiskt mitt intresse för fotboll på senare år ökat ca 279%, vilket i och för sig inte innebär så värst mycket då det innen låg på ca -278%, men jag har emellanåt blivit en sådan där typisk hemmatittare som gapar och vrålar i soffan framför tv:n hemma då något inte går som jag vill......................................Väl inne på arenan satte vi oss tillrätta och jag förundrades över att planen var så liten (????) såg mest ut som det skulle vara ÖSK P-99 som skulle spela. Inte fan spelar väl Zlatan och grabbarna på en så här liten plan tänkte jag. Men jag sa inget för man vill ju inte verka helt världsovan i fotbollens värld när man sitter där på en säsongsplats. Det visade sig att planen inte var större än så, måste bara säga att på TV ser planen nästan 3-dubbelt så stor ut. Matchen startade och redan efter ett par minuter fick ÖSK ett baklängesmål............och redan där var jag arenans expert, jag kommenterade domarens samtliga beslut som var emot ÖSK (och då bör man veta att mina kunskaper om fotboll sträcker sig till att jag vet att man har något runt man sparkar på och som helst ska in bakom den där killen som står framför fiskenätet), jag flög upp och ner som en juckaperk i stolen, vrålade och gapade som en besatt!!!! Jisses det var inte svårt att leva sig in i matchen när man satt och såg den live!!! Vid ett tillfälle fick ÖSK ett mål bortdömt pga "Offside" vilket jag med bestämdhet vrålade ut var ett felaktigt beslut, vilket jag fick medhåll av ca 7 000 andra åskådare om. Problemet är bara det att jag inte har en aning om vad Offside är!!!! Har fått förklarat för mig att det har något med spelare, boll och linjer att göra men jag fattar ändå inte vad det betyder. Men just denna kväll var jag ju expert på det här....................Ralf Edström släng dig i väggen säger jag bara!!!! Ju längre matchen gick desto mer expert blev jag. Jag och svärfar hade dessutom en hel del åsikter om spelarnas taktik och spel...........och förstod inte hur de kan vara så inkompetenta och inte förstå hur man skall spela bäst......... Jaja det hela slutat iaf lyckligt och ÖSK vann en förkrossande seger med 2-1 till slut......................Frågan är nog inte längre om jag vill gå med svärfar utan mer om han vill gå med mig någon mer gång om han inte vill skämmas ihjäl förståss......................vi får väl se om jag blir medbjuden någon mer gång!

Och nu över till en helt annan sak som mitt lilla Vakthuvud har funderat en hel del på senaste tiden. Dessa förbannade rödljus som finns i denna stad. En gång när jag var vacker, ung och vältränad så sa en kompis till mig att han skulle satsa på att bli en sådan där som programmerade stoppljus för de tjänade tydligen snuskigt mycket pengar. Hurvida detta var sant eller inte har jag ingen aning om. MEN jag är helt övertygad om att i Örebro kan de iaf inte tjäna några större pengar på det. Snarare skulle man kunna tro att det är Samhall som står programmeringen av stoppljusen i Örebro!!!!! Om man kommer en typ tisdagsnatt klockn 03.12 och de senast 2 timmarna har man inte sett en bil så långt ögat kan nå. Är det då rätt att man ska behöva stå och vänta på att ett stoppljus ska slå om i över 5 minuter?????? Och inte fan vågar man chansa och köra efter 3 minuter för har det aldrig funnits en Polis till hands innan så lär de väl stå och bevaka just det stoppsljuset mot just rödljuskörningar vid just det tillfället!!! I söndagsnatt höll jag på att explodera, kom körandes på Rudbecksgatan som är "stora" vägen som går rakt igenom hela staden. Vid en av de stora korsningarna blev jag ståendes i över 4 minuter.............och som vanligt inte en bil i sikte de närmsta timmarna. Man kan ju tycka att just denna färdriktningen borde vara grön om något om det inte kommer några bilar, cyklister eller annat patrask som ska korsa gatan då det ändå är "the mainroad" genom staden................men icke. Vet ni hur lång tid 4 minuter är i en totalt öde stad när man är Vaktman???????????? Och som om det inte var nog så när jag kommer fram till nästa korsning vad tror ni händer där.............????..................ja precis rött ljus igen!!!!!!! Sedan var det dags för tredje korsningen..................och just det...........ni gissade rätt rött ljus IGEN. Har Örebror Tekniska kontor hört talas om "Grön Våg" någon gång???? Inkompetenta IDIOTER!!!!! Nu brinner säkringarna för Vaktmannen som svär en lång harrang i bilen och kör mot rött ljus...............och tänka er...................ingen Polis stod och vaktade där inte!!!! Jag har aldrig varit med om något liknande i någon annan stad, detta fenomen måste nog upplevas för att förstås...................

Jaja så där ja nu har mitt numer närkingblod fått utlopp för sitt gnällande för ett tag framåt!!!

Ha det gött i sommarvärmen!!!!

Peter "The God Of Soccer"

Om jag var missnöjd i går är jag mer nöjd idag ! I går var "gänget" hemma och tränade hos oss och jag fick ta hjälp av Peter som figurant då Jakob tyvärr inte var med. Vi körde samma övning som vi gjort på onsdagen och Wixzi gick såååååå bra! Nu tänker jag köra vidare på denna övning några gånger och sedan försöka gå vidare. Hon måste växa och känna att hon är stor & stark innan vi överhuvud taget kan belasta henne vidare. Ska hem och klura lite på vad nästa steg blir...

Trevlig Helg!

Är tillbaka på jobbet efter 2 veckors semester. Skööööönt! Mer om dessa veckor kommer längre ner. Först måste jag bara skriva av mig och min otroliga FRUSTRATION !!!!!  Har med Wixzi på jobbet idag och gick som vanligt ut på lunchpromenad med henne. Tänkte jag skulle lägga ett spår samt träna lydnad. Det var tryckande hett och jag var inte så dömotiverad.... Hade inte med kjedja så jag kunde inte ha hennes vanliga "butcher-sele" som jag kallar den... Well, jag hade ju knyckt bollen av husse i alla fall så det var ändå något jag hade lyckats tänka till lite extra på.

Knallar bort till en av mina träningsplatser och binder upp henne i en stolpe. Tar därefter och lägger ett spår med mycket vinklar till både höger och vänster. Lägger små träpinnar som apporter och även en kotte. I brist på snygga, välsvarvade tävlingsapporter så funkar även det...  Tillbaka till W. som är jätteduktig på att sitta stilla och tyst och vänta på vad som komma skall. Kanske jag ska skola om henne till rapport-hund? Börjar att träna lite med apportbocken. Gick ganska bra men ibland får hon små "återfall" och tuggar på den. Hon tycker i alla fall att det är ett väldigt roligt moment och kommer glatt med den till sin matte!  Jag har fått lite tips av Peter och gör nu så att jag när jag säger "apport" får hon ta den där jag står och håller den. Ibland försöker hon "tjuva" då hon är så "på" men se det får hon INTE göra!  När hon håller den håller jag en hand under hakan och den andra klappar och berömmer. Vid ev. tugg blir det ett bestämt "nej" och ev. att jag håller ihop nosen på henne. När hon håller tag i den flyttar jag händerna saaaaaakta till "klumparna" på sidorna vilket gör att hon skapar anspänning och biter ihop som en tok. För när jag har händerna på apportbocken så säger jag "tjipp", som är ett ord jag använder med samma betydelse som klickern har, och DÅ blir det massor av tok-kampande med apportbocken och hon får den när hon kämpar bakåt och vill vinna den.  Jag ska fixa en apportbock med snöre på och hoppas att jag på så sätt ska kunna få till det ännu bättre. Innan har han suttit och hållt den sååååå löst så det har räckt att blåsa på den så tappar hon den. Men nu börjar hon knipa åt lite bättre vilket är syftet. Vi får väl se hur det går.

Gjorde därefter lite fritt följ, men fröken var sig inte riktigt lik. Hon var inte alls så "taggad" som hon brukar vara vilket gör matte frustrerad. Framför allt har jag börjat reta mig på att hon i vänstersvängarna nästan alltid släpper kontakten ETT steg (precis när jag svänger) och det gör mig gaaaaaaaaalen!!!!!  Det går bra när man går jäääättesakta, eller när man bara gör vänster-vänster-vänster-vänster, men sen kommer hon in i gamla vanor igen. Dumma, korkade Johanna tänkte att jag kopplar upp henne och taggar till henne när hon släpper istället. Fick totalt motsatt effekt + en hund som tyckte att jag var skittrist att träna med som bara gick omkring och ryckte i henne... Satte mig ner och tog några djupa andetag så att min frustration kunde lägga sig lite... och insåg att det jag måste gör att är att öka hennes motivation att titta på mig istället. Sagt och gjort hämtade jag bollen och höll den på rak arm utanför hennes vänstersida. Det gick lite bättre några gånger, men sen tog jag bort den för snabbt, hon föll tillbaka i gamla vanor och jag blev irriterad..... Jag la helt enkelt NER hela den övningen och får ta nya tag när jag är på bättre humör!

Så istället för att bråka med henne i lydnaden så gick jag iväg för att bråka med henne i spåret istället.....  Hade ingen belöning med mig mer än rösten men tänkte att det går väl bra att bara klappa om henne lite...  Inte långa spårkopplet utan korta dressyrkopplet vilket gjorde att jag var väldigt nära henne.... påsläpp, bra början, markering första pinnen, klick och klapp och beröm. Sen vindade hon i nästa vinkel vilket jag förhindrade henne genom att stå stilla och hon då dansade runt mig i kopplets längd och blev mycket förvirrad.... nästa pinne markerade hon men tog iupp i munnen.... pinnen därpå markerade hon men la sig inte ner.... vinklarna gjorde hon allt från att snurra fullständigt till att ta klockrent.... ganska hög näsa och ointresse i spåret. Hon spårade bäst där jag lagt en spetsvinkel där det helt enkelt blev lite svårare för henne. Intensiv men slarvig. URUSLA markeringar av pinnarna. Kotten ville hon inte markera alls....  Humöret blev inte bättre....   Kopplade av och lekte lite med henne. Insåg sedan att jag vid sidan om detta spår har heeeeeelt underbar jordmark att spåra på! Vi har nämligen lagt ner jordvärme här uppe vilket nu är övertäckt och plattat till, jordigt och bra! Tröstade mig med att jag i morgon ska lägga ett sådant spår till henne istället och att jag ska ta det direkt utan massa lydnadstjafs och dåligt humör.

I går tränade vi också skydd med onsdags-gänget. Väldigt trevligt, bra träning, alla engagerade och kommenterade. Kul!!!  W. tuggar.... därför hon är så osäker på människor i alla sammahang. Blir då inte bättre av en stöddig figurant... Jakob som figgar för mig, för det däremot JÄTTEBRA och jag är jättenöjd med hur han figgar för mig!!!  Min tanke är att hon ska upp i drift (byte) och bytet ska verkligen VARA byte hela vägen. Hon ska fånga bytet, tillkämpa sig och därmed växa i att hon faktiskt är "kung" över figuranten. Inget med bevakningar och figuranter som pressar på utan bara få upp hennes självförtroende. Hon ÄR väldigt knepig med människor och så sent som i dag var det en kille som ville klappa henne då hon istället ryggade undan och inte ville vara med. Detta spelar givetvis roll även i skyddet!  Övningen gick bra första gångerna. Hon är i lina och tillsammans kämpar vi oss bakåt med bytet. Andra omgången blev jag lite trött på att hon alltid draaaaar in mig på planen vilket gjorde att jag satte tummen i ögat på henne på vägen in. Detta tror jag påverkade arbetet, för så fort hon inte kände att jag var med bak i linan så blev det lite tugg/osäkerhet.   Jisses - kan man inte bara köpa en självsäkerhets-medicin och ge henne????!!!!  Jag var lite deppig efter andra omgången, men mina kamrater peppade mig att ge övningen lite tid och se vad resultatet blir. Hon ska även få gå utan "lydnad" in på planen, då jag kände igår att det är ändå väldigt lätt att få tillbaka henne med fokus på mig. Det tar vi då hon har ätiti upp sin självsäkerhets-medicin-kur....

Mål inför hösten: BH-prov på OG Åker i oktober och BSL-tävling på OG Hagatorp i november. Har lite att putsa på tills dess...  Blev inget om min semester. Kommer kanske i annat blogginlägg. Sammanfattning är i alla fall att det har varit härliga, kaos-dagar i Hamburg, slappa dagar i husvagnen och häst och hund i helt lagom doser! :-)

Nu måste jag jobba på lite så jag kan åka hem till min familj som är hemma och har sommarlov. Fubbigt!

Tjing!