Vilken vecka...
Oj, oj, oj. Och vi som tycker att det aldrig händer något i vår kennel.... Liten uppfödning med endast 3 kullar. Då förväntar man sig inte så "stora" resulat men man är glad över alla otroligt trevliga och engagerade valpköpare som tar hand om "våra" valpar.
men så...... helt plötsligt så står vi där med en BRUKSCHAMPION!!!!!! Azera fick i helgen sitt tredje cert vilket gör att matte Ingrid nu kan titulera med SBCH. Vi är så stolta och glada och imponerade. Att ha 3 elit-hundar i sin första kull var mer än vad vi vågade hoppas på. Och att utöver detta ha 2 tjänstehundar och en CHAMPION!!!!! Vi är så glada , så glada!!!
Och idag fick vi ytterligare anledning att korka upp champangen (ja ok. Jag får väl bara lukta på korken då...) Akza är nämligen konstaterad dräktig via ultraljud hos veterinären. Han såg minst 5 stycken, men det ska man ju inte ta för någon sanning... ÄNTLIGEN!!!!! säger vi bara.... Vi vill så gärna avla vidare på denna tiklinje som har bevisat lämna nervstarka och arbetsvilliga hundar. I kombination med Treo, som denna kull blir, tror jag att det kan bli riktigt, riktigt trevliga hundar. Ni vet ju vad jag tycker om Wixzi vid det här laget.... Och Treo blir man kär i bara man ser honom.... Och Akza är en hemskt trevlig och sypmatisk individ som jag tror blir en superbra mamma.
Nu måste vi hem och snickra valplåda, flytta om i hela huset, glas in altanen, skaffa plastgran och allt vad som nu måste fixas. Julafton lär bli hemma i Närkes Kil i år. Och hjälp med att öppna julklapparna lär vi få av 10 (?) monster som gärna biter och sliter i julklappspapperet....
Hjälp oss gärna att sprida att vi har kull på gång! Vi vill inte ha några schäferhuliganer kvar hemma på nyårsafton....
Nej nu ska jag fira genom att gå ut och gå med Wixzi! Hon kommer nog tycka att det blir lattjo-lajbans med lite fart i huset i vinter!
Tjoho!!!!
Min lilla hund...
Som ni märker är vi väldigt kära i våra hundar nu för tiden! Peter har ju "lilla Bubben" och jag har den underbara lilla hunden som heter Wixzi! I dag tänkte jag att vi skulle lära in ställandet på henne. "Stanna" kan hon redan när vi är ute och går, så jag tänkte att jag bara gör en förlängning på det. Gick helt med henne vid sidan och sa "stanna", vilket hon givetvis gjorde! :-) För att få det något snabbare gjorde jag också några gånger då jag i samband med kommandot helt enkelt ställde mig framför henna och "blockerade vägen", vilket gjorde att hon gjorde mycket snygga och snabba ställanden. Givetvis snabba belöningar i form av "klick" och slänga i väg hennes pip-groda bakom henne. Hon är så snabb på att lära och så rolig att jobba med!
Provade även lite vänster-svängar genom att hjälpa henne lite med mitt ben och vid några tillfällen gick det riktigt bra, vilket jag återigen "klickade" som belöning. Det är så himla bra med klicker att man kan vara ännu lite snabbare på att berömma när hon går bra.
Nu är bara problemet att hon går ganska snett bredvid mig i fria följet. Det ger ju även sneda sättanden och lägganden. Hmm... Vill samtidigt inte gå in och "pilla" för mycket nu när vi fortfarande bara är i "lekskolan" och jag egentligen bara belönar att hon följer med mig och håller kontakt med mina ögon. Några tips på hur jag fixar till det utan att behöva ta och kladda på henne för mycket? Tror nämligen att det gör henne lite osäker.
Inkallningarna har jag kanske 5 gånger låtit leksaken sticka bakåt för att berömma hennes fart. Det ska jag inte göra fler gånger... Nu har hon stuckit förbi mig i full sula och står och spanar bakom mig med öron och ögon på helspänn. *suck* Lika snabbt som hon lär sig bra saker lär hon sig dåliga saker. Det gäller att man tänker till lite innan man börjar en inlärning av något... :-)
Nu är det snart helg. Ska träffa Evelina och Peter på sta'n så ska vi gå och mys-shoppa lite. Å så är det ju IDOL i kväll! Är helt såld på det programmet!!!
Tjingeling!
Provade även lite vänster-svängar genom att hjälpa henne lite med mitt ben och vid några tillfällen gick det riktigt bra, vilket jag återigen "klickade" som belöning. Det är så himla bra med klicker att man kan vara ännu lite snabbare på att berömma när hon går bra.
Nu är bara problemet att hon går ganska snett bredvid mig i fria följet. Det ger ju även sneda sättanden och lägganden. Hmm... Vill samtidigt inte gå in och "pilla" för mycket nu när vi fortfarande bara är i "lekskolan" och jag egentligen bara belönar att hon följer med mig och håller kontakt med mina ögon. Några tips på hur jag fixar till det utan att behöva ta och kladda på henne för mycket? Tror nämligen att det gör henne lite osäker.
Inkallningarna har jag kanske 5 gånger låtit leksaken sticka bakåt för att berömma hennes fart. Det ska jag inte göra fler gånger... Nu har hon stuckit förbi mig i full sula och står och spanar bakom mig med öron och ögon på helspänn. *suck* Lika snabbt som hon lär sig bra saker lär hon sig dåliga saker. Det gäller att man tänker till lite innan man börjar en inlärning av något... :-)
Nu är det snart helg. Ska träffa Evelina och Peter på sta'n så ska vi gå och mys-shoppa lite. Å så är det ju IDOL i kväll! Är helt såld på det programmet!!!
Tjingeling!
Dräggel.........
..............har man ju hört ska vara bortavlat på boxern, mer eller mindre i alla fall. I så fall har man totalt misslyckats på Bubben kan man lugn säga. Han drägglar ju mer än en flaska Yes kan åstadkomma i en fontän.
Igår var vi och körde ännu ett skyddspass............och för er skadeglada (och jag vet att ni är många framförallt bland valpköparna) kan jag bara säga .......tyvärr..........jag fick inte något mer bett av honom. Allt gick bra! Måste bara säga att lilla (?) Bubben är fantastisk efter att bara kört 4 pass skydd och redan biter släpper, vilket han förvisso gjorde redan efter första passet, och dessutom igår gick riktigt skapliga transporter. MEN jisses vad han drägglar. Efter träningen hade jag hundkurs. Vi samlades innen för en kopp kaffe först (man måste ju fika innan man börjar träna det vet ju vilken sann SBK:are som helst) och jag kände att deltagarnas blickar riktades mot mina genitala delar av kroppen. - "Shit jag har nog glömt att stänga gylfen" tänkte jag och tittade ner. Ni som vet hur det kan se ut om man råkat spilla lite tandkrämsskum från munnen och när det har torkat ser det ut som ja..................ni får associera själva. PRECIS så såg det ut där nere på mina byxor och jag tror inte att mina i huvudsak kvinnliga deltagare förde tankarna till torkad Colgate direkt.
- "Öhhhh det är Simon" sa jag och insåg direkt mitt misstag då jag såg flertalet konfunderade blickar. -"Ja alltså ni vet han är ju boxer och drägglar........" försökte jag förklara samtidigt som jag försökte rädda situationen från fler pinsamheter. Jag tror och hoppas att de förstod och inte trodde att det var något annat.
Nu väntar vi bara på att få en tid för L-test där jag tror att det som kan fälla honom är hans reserverade sida mot människor (jo han är faktiskt en boxer). Annars tror jag att han blir en kalas bra tjänstehund.
På återhörande!
Peter
Igår var vi och körde ännu ett skyddspass............och för er skadeglada (och jag vet att ni är många framförallt bland valpköparna) kan jag bara säga .......tyvärr..........jag fick inte något mer bett av honom. Allt gick bra! Måste bara säga att lilla (?) Bubben är fantastisk efter att bara kört 4 pass skydd och redan biter släpper, vilket han förvisso gjorde redan efter första passet, och dessutom igår gick riktigt skapliga transporter. MEN jisses vad han drägglar. Efter träningen hade jag hundkurs. Vi samlades innen för en kopp kaffe först (man måste ju fika innan man börjar träna det vet ju vilken sann SBK:are som helst) och jag kände att deltagarnas blickar riktades mot mina genitala delar av kroppen. - "Shit jag har nog glömt att stänga gylfen" tänkte jag och tittade ner. Ni som vet hur det kan se ut om man råkat spilla lite tandkrämsskum från munnen och när det har torkat ser det ut som ja..................ni får associera själva. PRECIS så såg det ut där nere på mina byxor och jag tror inte att mina i huvudsak kvinnliga deltagare förde tankarna till torkad Colgate direkt.
- "Öhhhh det är Simon" sa jag och insåg direkt mitt misstag då jag såg flertalet konfunderade blickar. -"Ja alltså ni vet han är ju boxer och drägglar........" försökte jag förklara samtidigt som jag försökte rädda situationen från fler pinsamheter. Jag tror och hoppas att de förstod och inte trodde att det var något annat.
Nu väntar vi bara på att få en tid för L-test där jag tror att det som kan fälla honom är hans reserverade sida mot människor (jo han är faktiskt en boxer). Annars tror jag att han blir en kalas bra tjänstehund.
På återhörande!
Peter
Några bilder på "Bubben"
Jag ful.......????????
Jag som är söt och from som ett lamm!!!
Jag VET - jag ÄR en dålig människa!!!
Kära blogg-läsare!
Nedan började jag skriva för EN månad sedan!!!! Trodde jag skulle lägga ut de någon gång, men det händer ju så mycket hela tiden så jag hinner inte skriva!
Vill bara göra ett litet "dagens tillägg" - Wikzi är världens roligaste hund att träna med och helt underbar att ha hemma!!!!! Åh, vad jag är glad över att jag har fått köpa henne!
Här kommer det jag skrivit förrut.... Håll tillgodo med gammal skåpmat..... :(
* * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * ** * * * * * * * * * * * *
Förlåt, förlåt, förlåt!!! Jag har verkligen inte bloggat på såååå länge! Inte kan jag skylla på att det inte har hänt något heller... snarare tvärtom. Det händer ju saker HELA tiden! Vilket i och för sig är roligt, men jag hinner ju aldrig skriva om dom.... Nu är jag dock på jobbet, cheferna är borta och mina högar på skrivbordet är i det närmaste obefintliga. Ett lugn sprider sig i kroppen.... och jag får äntligen ro att sätta mig och blogga lite! :-)
Vad har du hänt sedan sist? Ja, något av allt de som har hänt är:
Akza är äntligen parad!!! Vi valde att återigen para med en hund från Ängsbackens underbara kullar. Denna gång blev det inte Remmy utan en "kullbror" (samma kombination men yngre) som heter Ängsbackens Treo. När Akza började löpa slumpade det sig så att Treos ägare skulle upp till Schäfer-SM i Sollefteå, och snäll som han är (vi känner honom lite sedan tidigare då han haft boxer i sin "ungdoms dagar" och gått kurs för Peter i Gbg.) så lämnade han av Treo hemma hos oss. Vi var väl lite pirriga över hur det skulle gå att ha en främmande hane i huset tillsammans med löptik... men jag säger bara GUD VILKEN HUND!!! Så underbart trevlig på alla sätt och vis. Lätthanterad, lekfull, social, temperamentsfull och snygg - näää, ok, snygg kanske han inte är. Man såg verkligen att det var en hund från Ängsbackens (smal, lång nos, svart päls) och man ser på hans MH att han VERKLIGEN är en hund från Ängsbackens! Det är nog det bästa MH jag sett på någon hund! Riktigt kalas! (gå in på skk.se och titta!) När han och Wixzi satt ibredvid varandra var dom så himla gulliga. Såg ut som storebror och lillasyster.... :-)
Nu var det ju inte bara kul att ha honom hemma hos oss. Han var där från torsdag till måndag, och han var inte direkt intresserad av Akza. HON var däremot sååååå intresserad och stälde upp sig gång på gång, gned rumpan i ansiktet på honom och t.o.m hoppade upp på honom för att visa hur han skulle göra.... Men nä... Treo ville bara leka med pinnar och hoppade upp några gånger på Peter istället (!) Vi började bli mer och mer övertygade om att han var bög.... På måndagmorgonen gick jag prommis med hundarna och såg att han faktiskt hoppade upp på A. i skogen. SHIT! Ingen parning här, tack! Det fick helt enkelt bli så att Peter åkte med dom till Göteborg, och där blev det 2 st. kalas-parningar med perfekta häng på 20 minuter. JIPPI!!!! Nu håller vi bara tummarna att hon också blir dräktig. Axza är en supertrevlig, nervfast bra avelstik och det vore så himla synd om vi inte kunde avla vidare på dessa linjerna!
Maria och Rickard var och hälsade på när Treo var på besök (blivande valpköpare!) och dom tog även lite kort som jag tyvärr inte kan lägga ut från jobbet. Kommer senare!
Fler nyheter är att Peter har sagt upp sig och ska i månadskiftet istället börja jobba natt som hundförare igen. Denna gången blir det på G4S, där han har tjänst som gruppledare. Han är jätteglad för det jobbigt då han verkligen har saknat att jobba natt! Det innebär även att vi får ett lite lättare liv med valpar etc. eftersom det alltid är någon hemma i princip. Varannan vecka är han ledig onsdag, torsdag, fredag, lördag, söndag, måndag (börjar måndag natt igen). Lyxigt! Äntligen ska JAG få maten på bordet när jag kommer hem från jobbet.... :-) Nackdel är att han jobbar varannan helg, men det är smällar man får ta. Och ev. kommer han att sova i husvagnen på helgerna för att få lite lugn och ro.. Det är nog mest därför han är så lycklig!
Ja, för er som inte vet så sålde vi vår husvagn i somras (JIPPI!! ) bara för att bli med ny husvagn 2 veckor senare... Det är faktiskt ganska mysigt, och framförallt praktiskt, att vara iväg med den. Vi har tankar på att ställa upp den i Mariefred på sommaren då vi kan vara med och träna med Ängsbackens på helgerna på ett annat sätt. Inte lika roligt att åka 15 mil enkel väg varje lördag....
Nedan började jag skriva för EN månad sedan!!!! Trodde jag skulle lägga ut de någon gång, men det händer ju så mycket hela tiden så jag hinner inte skriva!
Vill bara göra ett litet "dagens tillägg" - Wikzi är världens roligaste hund att träna med och helt underbar att ha hemma!!!!! Åh, vad jag är glad över att jag har fått köpa henne!
Här kommer det jag skrivit förrut.... Håll tillgodo med gammal skåpmat..... :(
* * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * ** * * * * * * * * * * * *
Förlåt, förlåt, förlåt!!! Jag har verkligen inte bloggat på såååå länge! Inte kan jag skylla på att det inte har hänt något heller... snarare tvärtom. Det händer ju saker HELA tiden! Vilket i och för sig är roligt, men jag hinner ju aldrig skriva om dom.... Nu är jag dock på jobbet, cheferna är borta och mina högar på skrivbordet är i det närmaste obefintliga. Ett lugn sprider sig i kroppen.... och jag får äntligen ro att sätta mig och blogga lite! :-)
Vad har du hänt sedan sist? Ja, något av allt de som har hänt är:
Akza är äntligen parad!!! Vi valde att återigen para med en hund från Ängsbackens underbara kullar. Denna gång blev det inte Remmy utan en "kullbror" (samma kombination men yngre) som heter Ängsbackens Treo. När Akza började löpa slumpade det sig så att Treos ägare skulle upp till Schäfer-SM i Sollefteå, och snäll som han är (vi känner honom lite sedan tidigare då han haft boxer i sin "ungdoms dagar" och gått kurs för Peter i Gbg.) så lämnade han av Treo hemma hos oss. Vi var väl lite pirriga över hur det skulle gå att ha en främmande hane i huset tillsammans med löptik... men jag säger bara GUD VILKEN HUND!!! Så underbart trevlig på alla sätt och vis. Lätthanterad, lekfull, social, temperamentsfull och snygg - näää, ok, snygg kanske han inte är. Man såg verkligen att det var en hund från Ängsbackens (smal, lång nos, svart päls) och man ser på hans MH att han VERKLIGEN är en hund från Ängsbackens! Det är nog det bästa MH jag sett på någon hund! Riktigt kalas! (gå in på skk.se och titta!) När han och Wixzi satt ibredvid varandra var dom så himla gulliga. Såg ut som storebror och lillasyster.... :-)
Nu var det ju inte bara kul att ha honom hemma hos oss. Han var där från torsdag till måndag, och han var inte direkt intresserad av Akza. HON var däremot sååååå intresserad och stälde upp sig gång på gång, gned rumpan i ansiktet på honom och t.o.m hoppade upp på honom för att visa hur han skulle göra.... Men nä... Treo ville bara leka med pinnar och hoppade upp några gånger på Peter istället (!) Vi började bli mer och mer övertygade om att han var bög.... På måndagmorgonen gick jag prommis med hundarna och såg att han faktiskt hoppade upp på A. i skogen. SHIT! Ingen parning här, tack! Det fick helt enkelt bli så att Peter åkte med dom till Göteborg, och där blev det 2 st. kalas-parningar med perfekta häng på 20 minuter. JIPPI!!!! Nu håller vi bara tummarna att hon också blir dräktig. Axza är en supertrevlig, nervfast bra avelstik och det vore så himla synd om vi inte kunde avla vidare på dessa linjerna!
Maria och Rickard var och hälsade på när Treo var på besök (blivande valpköpare!) och dom tog även lite kort som jag tyvärr inte kan lägga ut från jobbet. Kommer senare!
Fler nyheter är att Peter har sagt upp sig och ska i månadskiftet istället börja jobba natt som hundförare igen. Denna gången blir det på G4S, där han har tjänst som gruppledare. Han är jätteglad för det jobbigt då han verkligen har saknat att jobba natt! Det innebär även att vi får ett lite lättare liv med valpar etc. eftersom det alltid är någon hemma i princip. Varannan vecka är han ledig onsdag, torsdag, fredag, lördag, söndag, måndag (börjar måndag natt igen). Lyxigt! Äntligen ska JAG få maten på bordet när jag kommer hem från jobbet.... :-) Nackdel är att han jobbar varannan helg, men det är smällar man får ta. Och ev. kommer han att sova i husvagnen på helgerna för att få lite lugn och ro.. Det är nog mest därför han är så lycklig!
Ja, för er som inte vet så sålde vi vår husvagn i somras (JIPPI!! ) bara för att bli med ny husvagn 2 veckor senare... Det är faktiskt ganska mysigt, och framförallt praktiskt, att vara iväg med den. Vi har tankar på att ställa upp den i Mariefred på sommaren då vi kan vara med och träna med Ängsbackens på helgerna på ett annat sätt. Inte lika roligt att åka 15 mil enkel väg varje lördag....
Träning
Hej hopp alla trogna bloggläsare!
Då Johanna inte uppfyller allmänhetens krav på nya blogginlägg så få väl jag ta på mig det ansvaret för tillfället. Jag tänkte passa på att skriva lite om nytillskottet Simon och gårdagens träning.
Allt började bra. Jag instruerade en figurant på klubben (som är relativt ny) hur jag ville ha det. Nåväl så var det dags för oss att göra entré. Gick ut och körde några bett i skyddsarmen och lite släppanden. Fungerade ganska bra......................efter ett tag tyckte Bubben (ja simon alltså) att han kunde sköta cirkusen på egen hand utan att behöva lyssna på "det-där-i-andra-ändan-av-kopplet". Självklart tyckte jag annorlunda vilket jag påtalade för Bubben. Detta tyckte inte han att jag skulle bry om .......................utan det klarade han på egen hand. När jag påtalade detta för honom igen så tyckte han nog att det var nog............så han vände upp och hoppade upp och nafsade mig i axeln, varpå jag påtalade det olämpliga i detta. Nu tyckte nog Bubben att det var nog och slut tjatat från husses sida så han tog tag i min hand och bet sig fast....................Min första blixtsnabba tanke var att "Jaja han tuggar ju inte i alla fall".............är man lite dum i huvudet eller????? Min andra tanke var att "Shit han håller på att glida ur halsbandet". Då jag inte känner honom så väl så har jag heller ingen aning om hur han skulle bete sig om han kom loss. Efter diverse mecklande får jag iaf ordning på situationen och Bubben inser sitt misstag.................."Fan han måste blöda ordentligt" tänker jag när jag ser att det rinner blod på sidan av honom. Börjar genast göra en snabb okulär kontroll av honom................."Hur kan blodet rinna uppifrån luften" hinner jag tänka innan jag inser att det är från min vänster hand det rinner blod. Ja det rinner verkligen för er som tror att jag överdriver. Men eftersom man hållt på ett tag med hund har man sett till att förse sig med träningskompisar som är allt från sjuksköterska, ambulansförare och allt annat man kan tänkas ha nytta av i livet. Snabbt och lätt blev jag ompysslad, vilket man inte är van ifrån hemma......................Hade Johanna varit med (vilket hon inte var idag när detta hände) så hade det nog låtit enligt följande: "Äsch sluta sjåpa dig, och tänk på att Akza har suttit i bilen länge nu och behöver gå ut hon också!!!" Ja ni förstår att jag inte har det lätt. Men hursomhelst blev jag ompysslad i klubbstugan sitter och bara njuter av stunden som jag vet inte återkommer så ofta (ja att bli ompysslad på det sättet), när en av mina passupper säger "Hmmmm det ser inte bra ut detta, men senan verkar ha klarat sig, men djupt är det. Det är då jag inser hur folk känner det som är nära döden.............Jaja det var bara till att packa in sig i en av träningskompisarnas bil och dra iväg till hospitalet. In i väntrummet och satte mig, efter inskrivningsprocedurer m.m. Han precis sätta mig ner på stolen när en vänligt leende sköterska sa "Peter Samuelsson varsågod" Jisses det här måste vara "nära-döden-allvarligt" om jag får komma in så snabbt. Och vilken uppståndelse det blev inne på akuten när jag fick komma in omgående. Jaja de förstod nog bara inte att jag var så nära att dö. In på ett rum för att ännu en gång bli riktigt ompysslad............det här är ju rena himmelriket sitter jag och tänker för mig själv. När doktorn frågar hur detta här gick till så ser jag riktigt hur skeptisk hon ser ut. När jag dessutom förklarar att det var min egna hund som gjort det så besannades nog Alla hennes tankar om Väktares höga intelligensnivå. Nu visade det sig inte vara så allvarligt med handen som jag inbillat mig (nog inte så vanligt att folk dör av ett hundbett i handen, men någon skall väl bli den första) när syster hade gjort rent och tejpat såret (som faktiskt var riktigt djupt) så skulle hon bandagera handen. "Lägg på ett riktigt stort bandage bad jag henne" -"Varför det?" undrade hon mycket frågande "Jo så jag åtminstone får lite medlidande när jag kommer hem" svarade jag. "Vi ska se vad vi kan ordna" sa hon och bandagerade in handen med ett svalt leende.................
Och för er som undrade hur det gick när jag kom hem så fick jag iaf lite och mycket temporärt medlidande från min älskade sambo....................... På återhörande!!!
Då Johanna inte uppfyller allmänhetens krav på nya blogginlägg så få väl jag ta på mig det ansvaret för tillfället. Jag tänkte passa på att skriva lite om nytillskottet Simon och gårdagens träning.
Allt började bra. Jag instruerade en figurant på klubben (som är relativt ny) hur jag ville ha det. Nåväl så var det dags för oss att göra entré. Gick ut och körde några bett i skyddsarmen och lite släppanden. Fungerade ganska bra......................efter ett tag tyckte Bubben (ja simon alltså) att han kunde sköta cirkusen på egen hand utan att behöva lyssna på "det-där-i-andra-ändan-av-kopplet". Självklart tyckte jag annorlunda vilket jag påtalade för Bubben. Detta tyckte inte han att jag skulle bry om .......................utan det klarade han på egen hand. När jag påtalade detta för honom igen så tyckte han nog att det var nog............så han vände upp och hoppade upp och nafsade mig i axeln, varpå jag påtalade det olämpliga i detta. Nu tyckte nog Bubben att det var nog och slut tjatat från husses sida så han tog tag i min hand och bet sig fast....................Min första blixtsnabba tanke var att "Jaja han tuggar ju inte i alla fall".............är man lite dum i huvudet eller????? Min andra tanke var att "Shit han håller på att glida ur halsbandet". Då jag inte känner honom så väl så har jag heller ingen aning om hur han skulle bete sig om han kom loss. Efter diverse mecklande får jag iaf ordning på situationen och Bubben inser sitt misstag.................."Fan han måste blöda ordentligt" tänker jag när jag ser att det rinner blod på sidan av honom. Börjar genast göra en snabb okulär kontroll av honom................."Hur kan blodet rinna uppifrån luften" hinner jag tänka innan jag inser att det är från min vänster hand det rinner blod. Ja det rinner verkligen för er som tror att jag överdriver. Men eftersom man hållt på ett tag med hund har man sett till att förse sig med träningskompisar som är allt från sjuksköterska, ambulansförare och allt annat man kan tänkas ha nytta av i livet. Snabbt och lätt blev jag ompysslad, vilket man inte är van ifrån hemma......................Hade Johanna varit med (vilket hon inte var idag när detta hände) så hade det nog låtit enligt följande: "Äsch sluta sjåpa dig, och tänk på att Akza har suttit i bilen länge nu och behöver gå ut hon också!!!" Ja ni förstår att jag inte har det lätt. Men hursomhelst blev jag ompysslad i klubbstugan sitter och bara njuter av stunden som jag vet inte återkommer så ofta (ja att bli ompysslad på det sättet), när en av mina passupper säger "Hmmmm det ser inte bra ut detta, men senan verkar ha klarat sig, men djupt är det. Det är då jag inser hur folk känner det som är nära döden.............Jaja det var bara till att packa in sig i en av träningskompisarnas bil och dra iväg till hospitalet. In i väntrummet och satte mig, efter inskrivningsprocedurer m.m. Han precis sätta mig ner på stolen när en vänligt leende sköterska sa "Peter Samuelsson varsågod" Jisses det här måste vara "nära-döden-allvarligt" om jag får komma in så snabbt. Och vilken uppståndelse det blev inne på akuten när jag fick komma in omgående. Jaja de förstod nog bara inte att jag var så nära att dö. In på ett rum för att ännu en gång bli riktigt ompysslad............det här är ju rena himmelriket sitter jag och tänker för mig själv. När doktorn frågar hur detta här gick till så ser jag riktigt hur skeptisk hon ser ut. När jag dessutom förklarar att det var min egna hund som gjort det så besannades nog Alla hennes tankar om Väktares höga intelligensnivå. Nu visade det sig inte vara så allvarligt med handen som jag inbillat mig (nog inte så vanligt att folk dör av ett hundbett i handen, men någon skall väl bli den första) när syster hade gjort rent och tejpat såret (som faktiskt var riktigt djupt) så skulle hon bandagera handen. "Lägg på ett riktigt stort bandage bad jag henne" -"Varför det?" undrade hon mycket frågande "Jo så jag åtminstone får lite medlidande när jag kommer hem" svarade jag. "Vi ska se vad vi kan ordna" sa hon och bandagerade in handen med ett svalt leende.................
Och för er som undrade hur det gick när jag kom hem så fick jag iaf lite och mycket temporärt medlidande från min älskade sambo....................... På återhörande!!!