Kennel Brukstorpets Blogg

Eftersom min blogg alltid skiter sig så delar jag upp den idag... :-)

Kai och Lena bjöd på smaskig pastalunch. Mums! Hundarna vilade och laddade upp för en liten badtur då jag skulle få se alla deras badplatser. Flytvästarna kom fram och hundarna blev superglada. Särskilt Raffe som visste att han skulle få simma efter sina älskade tennisbollar....  Dom var så söta i sina flytvästar där dom skuttade ner till bryggan. Occra travade frejdigt ut på bryggan men sen var det stopp.... Raffe däremot kastade sig i vattnet med liv och lust och simmade som en tok. Det är verkligen en härlig hund!  Sen gick vi till den "barnvänliga" stranden så även Occra fick simma lite. Man måste vänja henne vid vattnet så sakta men säkert kom hon längre och längre ut och till slut simmade även hon. Hon var jätteduktig och tyckte det var roligt för hon kom alltid tillbaka med bollen och la den vid fötterna så man skulle kasta ut den igen till henne.

Vi gick tillbaka till stugan för kaffe och jordgubbar vid den soliga husväggen. Kunde inte heller låta bli att gå lite lydnad med Occra (hon har ju så fint kryp!) och även lite med Raffe. Han är inte direkt tränad i det men har helt klart potential då han har bra kamp och föremålsintresse. Kast med tennisboll (Tack för kastaren jag fick!) och Occra segade omkring lite.... Hon slänger sig ner på backen om det inte händer något....

Hela dagen berättade Kai och Lena, och jag frågade och frågade, om allt som hade med Occra att göra. Hur funkar det med andra hundar, var sover hon på natten, vad hittar ni på om dagarna, hur är hon när hon träffar nytt folk etc.  och det var så skönt att höra att hon har det så bra! Hon får så mycket kärlek och uppmärksamhet att hon verkligen lever som en riktig liten prinsessa. Jag är SÅ glad att våra vägar möttes och att hon får bo hos Kai och Lena! Nu har jag hotat med att om hon inte har gått ner 10 kilo tills jag träffar henne nästa gång så tar jag med henne hem igen..... Får se om det funkar.... :-)  Jag hoppas att dom testar på det här med att spåra lite mer med henne då jag vet att hon tycker det är så fantastiskt roligt. Allt som har med nosen att göra är mer hennes grej än att springa efter bollar och pinnar etc.  Men dom gör ändå lite sådana grejer med henne även om det inte är "SBK" så att säga. Dom brukar gömma sig i skogen, slänga ut godisar på gräsmattan, gömma leksaker i trädgården etc.
Jag var glad när jag körde där ifrån för jag tycker att hon har det så bra hos dom och jag är så lycklig över det! Men när jag var nästan hemma blev jag plötsligt så ledsen att tårarna började strömma igen. Det kändes så TOMT att komma hem till övriga familjen med hundarna och barnen och att inte Occra var med i familjen längre. Hon har ju alltid haft en så självklar plats i vår familj. Har funnits där längre än vad barnen har! Och nu skulle jag hem till en familj som inte längre var "hel"  utan att det fattades något. Det kändes så TUNGT, även om jag givetvis vet att hon har det bra. *suck*    Det är sådant man får "skylla sig själv" när man omplacerar någon....

Som tröst var Wixzi glad att se mig igen i alla fall och vi "bustränade" lite i trädgården då hon var jätterolig att jobba med. Där är inte någon som lägger sig ner och sover i alla fall.... Och det var ju därför jag omplacerade Occra för att få en hund som tycker det är roligt att träna tillsammans med mig. Får väl se hur det blir med det framöver....

Jag hade kameran med mig så det kommer bilder på Occra snart.

STOR puss till er alla blogg-läsare från världens bästa Occra-Poccra!  Och TACK Lena och Kai med familj för ALLT ni gör för henne. Ni är guld värda!!!!