Kennel Brukstorpets Blogg

Ok, ok. Jag VET att det var länge sedan jag hörde av mig på bloggen!!! Kan knappast skylla på att jag har haft mycket att göra utan snarare tvärtom eftersom jag har haft semester i två veckor. Nu är jag tillbaka på jobbet och ska jobba 2 veckor. Sedan väntar ytterligare 3 veckors ledighet vilket jag redan längtar efter.  Tillbaka på jobbet var det en hel del att hugga tag i... och till råga på allt känns det nu som om jag håller på att få en brakförkylning. I JULI !!! Det säger väl allt om den här sommaren....

Vad har då hänt sen sist kanske ni undrar? Jag det kan man ju fråga sig... Jag är urkass på att komma ihåg sådant som har hänt "bakåt" i mitt liv. Lever för mycket i framtid och kalender tror jag....  Semestern började i alla fall med att jag och Evelina UTAN varken Peter eller hundar åkte ner till Skåne och min syster vars man hade stort 40-års kalas. Det blev några dagar för kusinerna att vara tillsammans och jag passade också på att hälsa på lite goda vänner. Det var såååå skönt att inte behöva säga "jag kommer snart. Måste bara ut och rasta hundarna först..."  Vi var borta nästan en hel vecka så båd jag och Evelina tyckte det var skönt att komma hem igen! Wikzi hade skött sig bra när jag varit borta och passat på att bita ett stort jack i handen på Peter (haha!!)  Han hade väl försökt att bestämma över henne vilket hon tyckte att hon antagligen skötte bra själv! :-)  Givetvis hade hon växt och jag tycker hon har gått från valp till att vara en liten söt unghund. Hon kissar eller bajsar inte inne längre vilket jag tycker har gått förvånantsvärt smidigt!

Oj, nu har det gått ett dygn sedan jag skrev det ovan och jag ligger hemma med brakförkylning, hosta och feber. Det var ju det jag visste.... Tur att det kom när jag skulle jobba och inte på semestern! (haha)  Jag har just nu en dregglig boxer som står och buffar på mig med en av Wixzis leksaker i munnen. Visst är det Basco... Han är så ful och hemsk och så otroligt häftig som hund!!!  Tyvärr mår han inte helt bra nu på äldre da'r. Han har haft 4 konstiga anfall på en månads tid. Skummar i munnen och blir alldeles "borta" i kanske 20-30 sekunder. Sen är allt bra igen och han skuttar på som vanligt. Har varit hos vet. med honom och alla hans värden är bra och t.o.m mycket bra vilket är roligt att höra. Han är trots allt 9 år i år och är fräsch som en unghund. Det är först nu han börjar bli behaglig att jobba med....  I går natt vaknade vi dock av att det rasade ner hundar från hundsängen i hundrummet. När vi gick dit stod Basco och skakade väldigt mycket och hade ryckningar i huvudet och skummade/dregglade. Det gick över på någon minut och sedan somnade han om igen. I dag är han som vanligt. Tidigare har det bara kommit när han har ansträngt sig lite extra (när vi tränar etc.) så vet. misstänker att det är något relaterat till hjärtat. I augusti ska han in till en specialist som ska lyssna på hjärtat så vi vet. Gårdagen kändes dock inte som något relaterat till hjärtat, men jag är ju inte någon veterinär.... Dom har i alla fall uteslutit EP vilket känns skönt.

Appropå sjuka hundar så har jag ett par hundbekanta från tiden i Göteborg, vars blogg jag brukar läsa regelbundet (hon skriver så sjukt bra!!!)  Dom har haft en Berner Sennen som dom fick ta bort för ca. 3 månader sedan p.g.a sjukdom. Det tog dom ganska hårt....  I går fick dom så ta bort sin schäfertik också då hon var full med tumörer och kunde bli livshotande sjuk vilken dag som helst. För att undvika en ev. plågsam död tog dom istället och avlivade henne direkt. Detta medan hunden fortfarande var relativt pigg och kry (men hon kunde bli akut sju när som helst) Så fruktansvärt jobbigt det måste kännas!!! Dom är helt knäckta nu....  Fy och usch vad hemskt! Jag lider verkligen med dom!

Nu till något helt annat...  Wixzi och jag har inte riktigt kommit "på" varandra och jag har varit ganska frustrerad för det en tid. Jag och Peter har klurat och funderat men inget har riktigt funkat - förrän NU! Det är precis som om poletten trillat ner och hon är jätterolig att jobba med! Tänderna flyger som pingpongbollar just nu, så vi ligger lågt med kampen, men vi gör kontaktövningar och går några få steg där hon ska vara med mig - vilket hon är! Och det är SÅÅÅ kul att känna känslan att hon verkligen VILL jobba med mig! Hon blir ganska stressad av att träna när dom andra hundarna är i närheten och skäller och vill vara med (konstigt....) men vi har fått till några riktigt bra träningsstunder dom senaste dagarna som jag är supernöjd med! Jobbar fortfarande mest med allmänlydnad och miljöträning och har inte det minsta panik för att jag inte börjat "hårdträna" henne.

Mitt senaste internet-projekt att är kolla på Welsh-ponnyer.... Peter blir GALEN och tycker att jag är helsjuk i huvudet... men jag har en dröm sedan jag var liten - att föda upp Welsh-ponnyer! Jag tycker dom är så otroligt vackra och häftiga dessa små "miniatyrhästar". Min senaste tanke som har satt sig huvudet är att jag ska köpa in ett stoföl. När hon har vuxit till sig kan jag longera, tömmköra och köra henne. Ridningen låter jag sedan någon duktig ponnytjej göra och när hästen är  7-8 år och EV. Evelina har ett hästintresse så har hon en (förhoppningsvis) bra läromästare som hon kan börja rida och träna med.  Förstår ni nu att Peter funderar på att ringa akutpsyk?....  Drömmar är till för att förverkligas! Jag ska i alla fall kolla upp om denna är möjlig....

Jisses vad näsan rinner nu. Jag måste lägga mig i soffan och käka lite praliner och kolla på TV....

Tjing!