Kompisar!
Hittade en bild i vår bildarkiv på Occra och Evelina. Den här är i från i somras när Evelina matar Occra med vinbär. Ett av dom få tillfällen man kan fånga Evelina och Occra på samma bild då Evelina inte är så himla förtjust i att ha henne svansande omkring sig. Hon har redan lärt sig hur man sätter för kompostgallret för sin dörr så att inte Occra ska komma in.... och om O. luktar eller tittar på hennes leksaker kommer det ett illtjut "OCCRA FÅÅÅÅÅR INTE RÖRA MINA LEKSAKER!!!!!!" I går blev jag därför väldigt överraskad då Evelina tog sin boll och "gömde" den för Occra, sa "leta" och sedan sprang före henne för att visa var hon hade lagt den.... När Occra hade fått den kommenderade hon "stilla" och Occra puttade fram bollen med nosen till Evelina så dom kunde göra samma sak igen. Dom var så söta att titta på! Occra är helt fantastisk med barn och lugnet själv. Hade aldrig varit orolig för att lämna henne med Evelina, vilket jag däremot hade varit om Basco hade varit med. Han är så himla "på" ! Sist stod Evelina och tittade på honom utanför gallret till deras hundrum, och B. stod som vanligt vid grinden och glodde tillbaka. Men så plötsligt tog han sats och skällde till så Evelina hoppade 5 meter upp i luften och blev livrädd! Jag lovar er, att hade hundar kunnat skratta så hade han legat dubbel på golvet och kiknat av skratt!! Han äääääälskar att skrämma små barn så där! En fullständigt galen hund med mycket personlighet och som man både hatar och älskar på samma gång. Ja Jisses. Den hunden lär inte gå en spårlöst förbi i livet inte....
Nej nu tycker E. att vi ska ha sångstund med henne och dockan så då är det väl bara att ställa upp! :-)
Ha det bra!
/Johanna
Så söta dom är Evelina och Occra! Nu förstår man varifrån Bixie har fått sitt tålamod med barn. *ler*. Nilea har dock aldrig varit rädd för "vovvan" utan snarare tvärtom Bixie har fått nosa på hennes lekaker, jaga henne när hon åker på sin bil och får pussar och kramar oftare än vad jag och Pierre får så vi är lite avis. Det finns nog heller ingen som kan få Nilea och skratta så härligt som Bixie när de busar.
Häromdagen hade Nilea tagit Bixies matskål som det fanns lite torrfoder i och satt med den på golvet i köket. När Bixie kom fram och skulle ta en från skålen sa lilla fröken Ahlström ett högt och ljudligt NEEEHHHEJ (kan hon ha hört när jag sagt åt Bixie och tagit efter tro?!) Bixie blev lite förvånad men satte sig snällt ner och då gav Nilea henne en torrfoder ur sin hand. Och så höll dom på en bra stund, de var sååå söta!
Idag har Bixie dragit Nilea i pulkan och det var mkt uppskattat.
Jättekul att du kommit igång med "bloggandet" Johanna, är så roligt att läsa. Nu ska jag fortsätta jobba här!
Ha en fortsatt trevlig helg allihop!
//Linda