Kennel Brukstorpets Blogg

Ok... Jag VET att jag börjar bli tjatig om detta med att jag tycker att mitt jobb är det bästa "hundjobb" man kan ha... men så ÄR det verkligen. Det enda som nog slår det är om jag hade varit hundförare vid polisen...  Tänkte att ni kanske fattar om ni får höra hur en "vanlig" lunchpromenad med Wixzi ser ut? Så här såg den ut idag!

Börjar med att gå genom stugbyn som är den enda väg just nu som är någorlunda fri från vatten och lera.... Det är sjukt blött i skog och mark just nu!! Det är väl all snö som har smällt undan, och när det är åtta plusgrader så blir det ganska mjukt i backen....  Längs vägen busade och kampade vi med en brandslangs-bit som hon först blev lite förvånad över att jag kunde dra ur käften på henne så lätt. Men sen knep hon åt som bara tusan!  Hon börjar bli en riktig jävel på att tillkämpa sig, och när hon har vunnit den och sprungit några ärevarv så kommer hon tillbaka till mig och uppmanar mig till ny lek.  Gjorde några "stilla"-kommandon, spontana inkallningar med "stanna", skall-övningar, fot-position och annat smått och gott. Hela tiden med betoning på "lek" och inte så mycket alvar. 

Vi gick sedan fram till en av stugorna där jag satte henne på ett sitt-stanna-kvar, och jag sedan gick runt stugan och gömde brandslangen. Hon var JÄTTEduktig på att stanna kvar fastän jag gick utom synhåll från henne!  Och jag får nästan rysningar när jag ser hur oerhört duktig hon är på att använda sin nos!  Gömde den svårare och svårare. På fönsterblecket, altanen, inkilad i grunden, högt uppe på en altanstolpe m.m  Men det blev bingo varendaste gång och till slut visste jag inte hur jag skulle kunna gömma den svårare! :-)  Hon hade nog varit hemskt rolig att köra räddning med, men det blir det tyvärr inte med denna hund. Kanske man ändå skulle satsa på att göra provet för insatsstyrkan? Jag tycker om att jobba "verklighet" med min hund och inte bara för att göra "konster" på lydnadsplanen. La ca. 15 minuters träning med detta.

Vidare ut i skogen där vi gick kringelikrokar i mossan, tränade lite hopp över omkullfalna träd etc.  Wixzi har sån energi och livsglädje och springer runt mig i stora cirklar, hoppar fram mellan stenarna som en liten bergsget och galloperar runt som en yster fölunge. Så härligt att se!  I skogen gick vi ca. 25 minuter. Bra träning för hennes muskler - och mina! Det är ganska mycket "upp och ner" och "trollskog" i Kilsbergen.

Vi kom sedan ut på den enda asfalterade större väg som finns i området, där vi tränade "gå fint i koppel" och hon även fick lite träning på att bilar och bussar svischade förbi oss. Hon är inte överförtjust i dom, men sköter sig bra ändå.  Avslutade med att gå in på en av dom många och stora gräsplaner vi har på området, och gick där lite "seriös" lydnad med inkallningar, fot-position, sitt-ligg, skall och stanna.  Gick ganska bra, och defenitivit mycket bättre när man är på bra humör (och inte så dåligt som jag hade i går då jag tyckte hon var den mest puckade hund i världen. Troligtvis tyckte hon det samma om sin matte...)  Tillbaka till jobbet där hon får ligga plats medans jag byter om till jobbkläder igen. Hon ligger även kvar när jag går på toaletten, eller om jag måste gå till något annat rum och hämta saker etc. Duktig liten hund!!

Efter en sådan här lunchpromenad kan jag med gott samvete stänga in henne i sin lilla hörna som hon har på kontoret, ge henne mat och vatten, och sedan se hur hon bäddar ner sig i sin filt och snarkar och sover tills det är dags att gå hem på eftermiddagen.  Min lilla pärla!

I dag  på jobbet var det en kvinna på konferensen som hade en helt otrolig "rökar-röst". Hon lät konstant som hon morrade när hon pratade, och Wixzi blev helt galen och skälde som en tok!! Pinsamt, men jag förstår att hon reagerade som hon gjorde. Hon lugnade som tur var ner sig när jag sa till henne...  Kunde ju inte heller säga till kunden att "det är nog din röst hon reagerar så på" för hon kanske hade värsta komplexet för den???  Har även haft en annan gäst idag som tyckte att Wixzi var såååååå sööööt och tog dit alla sina kollegor för att dom skulle titta på henne där hon låg på sin filt. Jag brukar försöka nonchalera sådana kunder och försöka få dom att gå vidare istället för att stå där och jollra och dumma sig med min hund...

I dag när jag kom hem lät jag Wixzi få vara ute i huset med 2 av valparna. Hon tyckte dom var liiiiite läbbiga när dom hela tiden skulle slicka henne och ville dia henne. Men hon var jätteduktig och la sig ner så dom fick klättra på henne etc.  Tog sedan in henne på rummet igen och släppte ut hela kullen i huset.  HERREGUD VILKA MONSTER!!!!!  Jag fick hoppa upp på kösbordet för det var totalt omöjligt att sätta ner fötterna på golvet!!!  När jag stod på golvet kom direkt Dakze och Dixon och högg ett rejält tag i var sitt byxben på mig. Sen ruskade dom... och ruskade... och ruskade... och kampade... och morrade och kampade lite till.... och jag kunde omöjligt flytta på mig!!  Herregud.... Försökte flytta lite på mig, men då vaknade jaktinstinkten till liv i ytterligare 2 valpar som satte sig på andra sidan på varje ben vilket gjordet ÄNNU mer omöjligt att röra på sig. Försök själv med 4 kampande krokodiler i benen! Nej - det blev köksbordet som blev min räddning....  Tog fram lite roliga och konstiga leksaker till dom som dom roade sig glatt med. En klar favorit blev Evelinas kjol som låg på golvet, vilken hade resårband i midjan = lite elasticitet när dom kampade. Jippi!!  En av Divas favoriter var en tom PET-flaska som man rullade på golvet. En tuff liten tjej det där som nog lär ge Maria och Rickard lite gråa hår.....  Dizel lyckades ta sig in i tvättstugan där han grabbade tag i mattan och släpade ut den i köket. Sååååå stolt var han då!  Man kan sitta och titta på valparna när dom leker hur länge som helst - ja om man får sitta på köksbordet vill säga...

Avslutade med att ta ut Wixzi till hela valpkullen men det tyckte hon var lite stressigt. Hon vill så gärna busa med dom och springa rundor, men det är inte så himla lätt på ett halt köksgolv.... Hon la sig även ner och lät alla klättra på henne, slicka på henne etc. Jätteduktig är hon med dom små. Kul att se!!
Gjorde rent i valplådan och lät dom sedan gå in där tillsammans med Akza. Hon var måttligt road av dom och fräste omkring sig.  Dizza är den enda valpen som har lyckats att ta sig upp till henne förrut, och där har hon njutit av att kunna ta en extra slurk på morsan medans dom andra avundsjukt tittar på. Idag såg jag dock att ytterligare 2 valpar kravlade sig upp över kanten, så vi måste sätta på en planka för att Akza ska få lite lugn och ro när hon är instängd med dom.

Oj - det här blev jättelångt.... Men jag måste bara berätta också att Arix är tillbaka hos sin förra ägare i Karlsborg. Det var tyvärr för mycket jobb med honom för att få honom att funka som tjänstehund (framförallt platsen) och nu börjar Peters arbetsgivare tycka att det har tagit lite väl lång tid för honom (han började ju att försöka med Simon men det gick ju inte så bra...)  Samma dag åkte han dock och hämtade hem en tik som heter Basta. Liten och kompakt men verkar trevlig. Vi får väl se hur det går med alla tikar i huset.... Akza, Basta, Wixzi och Dimma. Helt klart är det för många..... Hör av er om ni är intresserade av att ta över någon!

Trodde att valparna skulle vilja sova nu, men jag hör att det är full fart i valprummet igen... *suck*
Snart ger vi er mängdrabatt på kräken!

Tjing!