Ännu en dag i snö och kyla
Jaha, vad har vi hittat på idag då kanske ni undrar?
Förmiddag blev som vanligt promenad i skogen med Peter och alla hundar. Liten tur till stora staden och snika till sig en middag hos föräldrarna, lite OS-tittande och en kopp kaffe.
Väl hemma igen tog jag ut Occra för lite lyndadsträning. Ja, det var ju tanken men det hela slutade i mest en massa bus med hennes pipleksak. Dock tyckte hon det var riktigt lattjo lajban och jädrans vad hon var på hugget! Skällde och gjorde lekinviter, otroooooligt snygga fritt följ, lite halvbra ingångar (IPO) och framåtsändanden med krut i (IPO-varianten). Är väldigt sugen på att börja någon kurs eller liknande där jag får lära mig mer om det här med IPO. Inget fel på Peters kunskaper, men vi ska ju också ha tid att träna tillsammans någon gång....
Kom att tänka på att ni kanske undrar lite mer om vilka hundar vi egentligen har och tänkte därför ge mig på en kort beskrivning av dom här.
Basco - flockens ledare och husses f.d. tjänstehund (väktare) och även den som kommit upp i den aktningsvärda åldern av 8 år. Han är så grå om nosen (precis som sin mor blev) så många tror att han snarare är 88 år.... Han har ett temperament utan dess like och har egentligen bara två lägen. Full fart eller fullt sovande.... Så fort man tar ut honom för att hitta på något stressar han upp sig och är så "på" att han nafsar i allt som han tror kan vara något att kampa med eller äta upp. Detta inkluderar mina vantar, Evelinas mössa, koppel, jacksnoddar etc. För att han inte ska missa någon håller han sig två milimeter bakom ens hälar vilket innebär att när man pendlar med armarna så åker ens fingrar in i hans gap då han måste kolla så att man inte helt plötsligt har prepparerat händerna med köttbullar utan att han har märkt något..... Han är samtidigt friden själv med dom andra hundarna och skulle aldrig komma på tanken att mucka gräl med dom (eller någon annan heller för den delen). Han är otroligt nyfiken på allt och alla vilket innebär att han måste springa fram till sopgubbarna när dom kommer för att hämta soporna, hoppa över staketet för att hälsa på det stackars hundrädda paret som gjorde misstaget att gå förbi våran tomt (det var INNAN vi bygde vårt sju meter höga staket!) m.fl. Kan tyvärr bli lite väl "het" på barn om han är instängd i hundhallen och ex. Evelina går omkring utanför och viftar med sina vantar och dockor och annat som Basco tycker är extreeeeemt orättvist att hon får ha och inte han! Vi skulle aldrig låta dom två vara ensamma med varandra, även om vi vet att OM Basco skulle göra något så skulle han bara "nafsa" och aldrig göra det med ont uppsåt (han vill ju bara leka! Även om något burdust...) Han har en otrolig kamp och föremålsintresse. En väldigt speciell hund som jag har dubbla känslor till. Han är lätt att älska då han har en sådan extrem personlighet, men å andra sidan är han väldigt lätta att låta bli att älska när han tjuvar mat från bordet, inte lyssnar på när man säger till honom, tuggar upp bajsblöjor eller kissar inne (har problem med njurarna). Ett "damp-barn".....
Hans raka motsatts är schäfersyrran Akza. Hon är 3 år i år och är en försiktig dam som inte vet hur man gör när man är kaxig... När dom andra hundarna far fram mot staketet och skäller på främlingar, då står Akza bara och tittar på.... Hon vill alltid vara till lags och tar alla tillfällen i akt att övertyga oss om hur låg hon är i rang, vilket innebär att ska man knyta skorna tex. så får man räkna med att man får 1000 slickar i ansiktet. Om man då blir lite arg på henne och säger till henne så får man ytterligare 10000 slickar i ansiktet.... Hon tär på sin husses tålamod, som egentligen inte tycker om veka hundar.... (bra kombination med dom två?) Hon har varit svår att göra ny inlärning på då hon är lite osäker på vad husse menar (vek) och då tar till lite (mycket enl. husse) pip och tjut. Men samtidigt är hon en underbart härlig schäfer!!! Full av bus och vill alltid vara med och jobba när det bjuds. Har lätt att koppla när det är "vila" och lätt att ha med i nya miljöer, nytt folk etc. (till skillnad mot Basco som sagt....) Är en riktigt enmanshund = hussehund och är den hund som jag nog gjort minst aktiviteter med. (Får inte för husse!) Gjorde en strålande korning, är en riktig träningsnarkoman och kommer nog att kunna gå ganska långt med husse i IPO. Sen är hon även våran kommande avelstik i kenneln vilket ska bli spännande att se vad hon ger för avkommor.
Så har vi ju mattes lilla älskling... Occra! Hon blir 6 år i höst och är en väldigt speciell dam som jag har haft svårt att "komma på" efter att ha jobba med min schäfer, Ålli, som alltid var med på noterna och gav hundra procent i all träning (se hur hennes dotter Akza har blivit...) Occra däremot är lite av en tjuren Ferdinand ibland. Hon tycker det är jätteroligt när vi två hittar på saker, men tycker hon inte att det är rätt motivation som jag erbjuder så blir hon lite loj och bjuder inte till det där lilla extra. Har ett litet halvbra föremålsintresse och en kamp som blir bättre och bättre med rätt träning. Hon älskar att ligga framför elden och värma sig. Hon älskar att sitta i knät och bli klappad och ompysslad. Hon älskar att ligga i mattes säng och kura i hop sig vid fötterna (detta händer endast när husse är borta och inget han vet om så säg inget till honom!) Då hon har ett visst mått av osäkerhet så har hon haft lite problem med hur hon ska hantera umgänget med andra hundar, men detta var mest när hon var unghund. Nu tar hon livet med ro och är inte den som hetsar upp sig för så stora saker. Hon är uuuuunderbar med barn och inga som helst problem med att ha med i konstiga miljöer, vara med på jobbet eller liknande. Blir jätteglad när matte tar fram spårlinan men hon får fullständiga glädjefnatt när matte istället har med sig sökskynket och sökrullen. Hennes absoluta favoritgren där hon får kombinera två av dom saker hon tycker bäst om : att springa i skogen och nosa upp människor och sedan DESSUTOM få sitta i knät och gosa & äta godis hos dom. Lyckan är total!! Hon är en jätteduktig valp-mamma och har tagit hand om sina två kullar på ett alldeles utmärkt sätt! Kanske inte så mycket "ensamhund" som min schäfer var, men det har blivit jätteskillnad på det sedan Ålli flyttade. Nu går inte Occra många steg utan mig, vilket är lite rörande att se. 6 år tillsammans sätter ändå sina spår.... Tack Teamwork för att jag fick köpa henne!
Nej nu har jag skrivit TOK-mycket! Nu får det vara nog på ett tag.....
Förmiddag blev som vanligt promenad i skogen med Peter och alla hundar. Liten tur till stora staden och snika till sig en middag hos föräldrarna, lite OS-tittande och en kopp kaffe.
Väl hemma igen tog jag ut Occra för lite lyndadsträning. Ja, det var ju tanken men det hela slutade i mest en massa bus med hennes pipleksak. Dock tyckte hon det var riktigt lattjo lajban och jädrans vad hon var på hugget! Skällde och gjorde lekinviter, otroooooligt snygga fritt följ, lite halvbra ingångar (IPO) och framåtsändanden med krut i (IPO-varianten). Är väldigt sugen på att börja någon kurs eller liknande där jag får lära mig mer om det här med IPO. Inget fel på Peters kunskaper, men vi ska ju också ha tid att träna tillsammans någon gång....
Kom att tänka på att ni kanske undrar lite mer om vilka hundar vi egentligen har och tänkte därför ge mig på en kort beskrivning av dom här.
Basco - flockens ledare och husses f.d. tjänstehund (väktare) och även den som kommit upp i den aktningsvärda åldern av 8 år. Han är så grå om nosen (precis som sin mor blev) så många tror att han snarare är 88 år.... Han har ett temperament utan dess like och har egentligen bara två lägen. Full fart eller fullt sovande.... Så fort man tar ut honom för att hitta på något stressar han upp sig och är så "på" att han nafsar i allt som han tror kan vara något att kampa med eller äta upp. Detta inkluderar mina vantar, Evelinas mössa, koppel, jacksnoddar etc. För att han inte ska missa någon håller han sig två milimeter bakom ens hälar vilket innebär att när man pendlar med armarna så åker ens fingrar in i hans gap då han måste kolla så att man inte helt plötsligt har prepparerat händerna med köttbullar utan att han har märkt något..... Han är samtidigt friden själv med dom andra hundarna och skulle aldrig komma på tanken att mucka gräl med dom (eller någon annan heller för den delen). Han är otroligt nyfiken på allt och alla vilket innebär att han måste springa fram till sopgubbarna när dom kommer för att hämta soporna, hoppa över staketet för att hälsa på det stackars hundrädda paret som gjorde misstaget att gå förbi våran tomt (det var INNAN vi bygde vårt sju meter höga staket!) m.fl. Kan tyvärr bli lite väl "het" på barn om han är instängd i hundhallen och ex. Evelina går omkring utanför och viftar med sina vantar och dockor och annat som Basco tycker är extreeeeemt orättvist att hon får ha och inte han! Vi skulle aldrig låta dom två vara ensamma med varandra, även om vi vet att OM Basco skulle göra något så skulle han bara "nafsa" och aldrig göra det med ont uppsåt (han vill ju bara leka! Även om något burdust...) Han har en otrolig kamp och föremålsintresse. En väldigt speciell hund som jag har dubbla känslor till. Han är lätt att älska då han har en sådan extrem personlighet, men å andra sidan är han väldigt lätta att låta bli att älska när han tjuvar mat från bordet, inte lyssnar på när man säger till honom, tuggar upp bajsblöjor eller kissar inne (har problem med njurarna). Ett "damp-barn".....
Hans raka motsatts är schäfersyrran Akza. Hon är 3 år i år och är en försiktig dam som inte vet hur man gör när man är kaxig... När dom andra hundarna far fram mot staketet och skäller på främlingar, då står Akza bara och tittar på.... Hon vill alltid vara till lags och tar alla tillfällen i akt att övertyga oss om hur låg hon är i rang, vilket innebär att ska man knyta skorna tex. så får man räkna med att man får 1000 slickar i ansiktet. Om man då blir lite arg på henne och säger till henne så får man ytterligare 10000 slickar i ansiktet.... Hon tär på sin husses tålamod, som egentligen inte tycker om veka hundar.... (bra kombination med dom två?) Hon har varit svår att göra ny inlärning på då hon är lite osäker på vad husse menar (vek) och då tar till lite (mycket enl. husse) pip och tjut. Men samtidigt är hon en underbart härlig schäfer!!! Full av bus och vill alltid vara med och jobba när det bjuds. Har lätt att koppla när det är "vila" och lätt att ha med i nya miljöer, nytt folk etc. (till skillnad mot Basco som sagt....) Är en riktigt enmanshund = hussehund och är den hund som jag nog gjort minst aktiviteter med. (Får inte för husse!) Gjorde en strålande korning, är en riktig träningsnarkoman och kommer nog att kunna gå ganska långt med husse i IPO. Sen är hon även våran kommande avelstik i kenneln vilket ska bli spännande att se vad hon ger för avkommor.
Så har vi ju mattes lilla älskling... Occra! Hon blir 6 år i höst och är en väldigt speciell dam som jag har haft svårt att "komma på" efter att ha jobba med min schäfer, Ålli, som alltid var med på noterna och gav hundra procent i all träning (se hur hennes dotter Akza har blivit...) Occra däremot är lite av en tjuren Ferdinand ibland. Hon tycker det är jätteroligt när vi två hittar på saker, men tycker hon inte att det är rätt motivation som jag erbjuder så blir hon lite loj och bjuder inte till det där lilla extra. Har ett litet halvbra föremålsintresse och en kamp som blir bättre och bättre med rätt träning. Hon älskar att ligga framför elden och värma sig. Hon älskar att sitta i knät och bli klappad och ompysslad. Hon älskar att ligga i mattes säng och kura i hop sig vid fötterna (detta händer endast när husse är borta och inget han vet om så säg inget till honom!) Då hon har ett visst mått av osäkerhet så har hon haft lite problem med hur hon ska hantera umgänget med andra hundar, men detta var mest när hon var unghund. Nu tar hon livet med ro och är inte den som hetsar upp sig för så stora saker. Hon är uuuuunderbar med barn och inga som helst problem med att ha med i konstiga miljöer, vara med på jobbet eller liknande. Blir jätteglad när matte tar fram spårlinan men hon får fullständiga glädjefnatt när matte istället har med sig sökskynket och sökrullen. Hennes absoluta favoritgren där hon får kombinera två av dom saker hon tycker bäst om : att springa i skogen och nosa upp människor och sedan DESSUTOM få sitta i knät och gosa & äta godis hos dom. Lyckan är total!! Hon är en jätteduktig valp-mamma och har tagit hand om sina två kullar på ett alldeles utmärkt sätt! Kanske inte så mycket "ensamhund" som min schäfer var, men det har blivit jätteskillnad på det sedan Ålli flyttade. Nu går inte Occra många steg utan mig, vilket är lite rörande att se. 6 år tillsammans sätter ändå sina spår.... Tack Teamwork för att jag fick köpa henne!
Nej nu har jag skrivit TOK-mycket! Nu får det vara nog på ett tag.....
Kommentarer
Postat av: Anonym
Härligt att läsa om deras olika "personligheter". Bixie har mkt efter Occra. Inte bara att hon också älskar barn, gillar att sitta i knät, bli ompysslad och "pussas" *ler*...Hon funkar kanonbra i "annorlunda" miljöer och är alltid "med på noterna" när vi ska göra ngt!
Postat av: Öbonäs borna
Kan bara hålla med det Bixies familj skriver.
Ser också att Bellis har en hel del efter sin mor. Hon älskar barn och vuxna. Hon blir även överlycklig när spårselen kommer fram. Sedan låter det ju bra om även Bellis som sin mor kan lugna ner sig och bli bättre på hundmöten med åren.
Postat av: Päivi & Cizco
Cizco är lik sin mor då vad det gäller elden...tänder vi brasan så baxar hon den bästa stolen framför brasan och bara myser. Sover gör hon vid mina fötter, ibland har jag vaknat av att hon snarkar rakt i örat - först en liten puff i tron att det är Anders som snarkar men när man upptäcker att det är lilla tösen så vänder man snällt ryggen till lite mer och försöker fortsätta sömnen.
Postat av: 888
Most cancellation earn blind holdem pacific poker 888 street punto.
Trackback