Man kan ju aldrig sluta titta!
Jag kan sitta i TIMMAR och titta på när våra hundar busar tillsammans. Otroligt häftigt att se hur dom behandlar lilla Wixzi och vad hon får och vad hon inte får göra. I går kväll fick hon ett tokspel i trädgården och sprang runt, runt med grästovorna sprättandes efter sig. Men se, DET fick hon inte göra för Akza som snabbt kom och tryckte ner henne och sa att hon skulle ta det lite lugnt. Hon gav sig heller inte förrän Wixzi hade lugnat ner sig. Intressant att se! Då kan man helt klart göra det samma om hon får tokryck här inne....
Basco är stora lekfarbrorn och han gör allt för att hon ska leka med honom. När hon har någon grej som han vill ha så kommer han bara fram och sätter tassen på saken. Det gör att det blir ett väldigt tvärt stopp för Wixzi som gör en kullerbytta i gräset (för hon släpper ju inte "bytet") och sedan ser hon att det är Basco som står där och då släpper hon tvärt (respekt för dom som är äldre) Sen går Basco och skakar bytet och inbjuder Wixzi till att ta ett tag i det så att hon kan kampa lite med honom (lycka för Basco). Hon älskar verkligen att busa med honom - och han med henne! Akza är lite mer som storasyster och "uppfostrar" henne lite mera...
Hjälp! Nu är det Evelina-katastrof här hemma... Jag återkommer!
Basco är stora lekfarbrorn och han gör allt för att hon ska leka med honom. När hon har någon grej som han vill ha så kommer han bara fram och sätter tassen på saken. Det gör att det blir ett väldigt tvärt stopp för Wixzi som gör en kullerbytta i gräset (för hon släpper ju inte "bytet") och sedan ser hon att det är Basco som står där och då släpper hon tvärt (respekt för dom som är äldre) Sen går Basco och skakar bytet och inbjuder Wixzi till att ta ett tag i det så att hon kan kampa lite med honom (lycka för Basco). Hon älskar verkligen att busa med honom - och han med henne! Akza är lite mer som storasyster och "uppfostrar" henne lite mera...
Hjälp! Nu är det Evelina-katastrof här hemma... Jag återkommer!
Livet med en valp
På allmän begäran kommer här nu lite uppdateringar på hur livet med lilla Wixzi är. :-) Gjorde ett stort misstag i går kväll. Somnade på soffan med henne bredvid mig vilket gjorde att hon sov mellan 20-23. Då vaknade Evelina och ville komma och ligga bredvid mig i sängen. Tror ni Wixzi var sugen på att sova igen??? Nääää..... Som tur var somnade E. om själv och jag fick ta en timma till att busa och leka med henne. Sedan var det in i buren vid sängen, släcka lampan och godnatt. Funkade faktiskt bra och hon sov nästan hela natten förrutom en kiss-sväng vid tretiden. Då har hon i alla fall lärt sig att man somnar om igen. Har även haft henne inlåst i buren fastän vi är hemma och stökar omkring på dagarna. Inte så poppis i början, men ett nödvändigt ont för att jag ska kunna ha med henne på jobbet sedan. Hon har klarat av det bra tycker jag.
Hon går bra ihop med dom andra hundarna vilket också känns bra. Ibland stänger vi in henne i hundrummet med dom, men oftast blir det högljudda protester för att det står en grind i vägen som hon tycker ska bort. Dom andra hundarna bara suckar och lägger sig ner.... Dom har även fått vara med henne dom första rundorna i bilen. Hon har ylat ganska mycket i början men nu är hon lugnare. Ingen åksjuka i alla fall.
Det är en riktig humörstjej och det är flera gånger om dagen man får tala om för henne vilka regler som gäller det här huset. Vi har nu börjat med att hon måste sitta och ta kontakt med mig innan hon får maten, vilket funkar med lite påminnelser.... Ute kallar jag in henne så fort hon är på väg mot mig, och klickar henne då som belöning. Måste dock byta belöning för korven är hon inte så vidare förtjust i. Mattokig är hon dock och kommer som en kanonkula när det är dags för mat. Vi har varit ute och promenerat lite i skogen och hon går över vår "bro" över bäcken utan att fundera över att det är smalt och högt uppe (till skillnad mot Occra som alltid tyckte den var lite läbbig...) Klickern försöker jag ha med mig så ofta jag kan, och belönar det spontan hon gör som att titta på mig, komma mot mig, gå fint i kopplet etc. Å ena sidan är hon bara 8 veckor och bara en valp. Å andra sidan är hon en tuff och självständig sådan som jag tror måste ha lite tydliga regler redan från början. Ex. så vill hon INTE att man torkar tassarna på henne vilket vi har som en daglig fight. Nu går det mycket bättre, men så lägger jag också ner tid på att hantera henne mycket. Schäfer är ju inte lika mycket för det där som boxrarna är.... När hon inte får som hon vill blir hon ASFÖRBANNAD och biter mig i händerna. En piraya!!
Å grävling.... Rabatterna där ute är ju jätteroliga att gräva upp. Eller tugga på blommblad. Eller springa runt buskarna så att jorden yr kring tassarna. Men det varnade dom mig för redan när jag köpte henne. :-)
Just det. Glömde berätta att jag skulle ringa och försäkra henne i går. Ringde Sveland där alla våra andra hundar låg i en kennelförsäkring. Trodde jag!!!! Det visar sig att det bara är Akza som är där. Basco och Occra är det inte betalat något för sedan februari 06. "Vi har skickat ut två brev, och har man sedan inte betalat så upphör försäkringen". Det låter i våra öron helt otroligt då man prioriterar den typen av räkningar och aldrig skulle vilja att våra hundar gick oförsäkrade! Jag blev förbannad men hade ju inte så mycket "motargument" som dom köpte. Nu måste jag försäkra om Occra och för det behöver jag ett vet. intyg. TUR att jag har det sedan jag gjorde omplaceringen! Basco är för gammal för att få försäkra in igen. Nu är det bara att hålla tummarna att han inte hittar på något dumt på sina sista år i livet.... Förstår inte varför dom ska vara sådana jäkla paragrafryttare när vi har två hundar som i alla år varit försäkrade hos dom och aldrig haft någon skada. Kan man då inte bara vara lite schysst och plocka in dom igen???? Särskilt när det känns som att vi inte har gjort något medvetet "fel" ! Grrrr....
Nej nu måste jag storstäda här hemma. Valpar drar in mängder med skit! Särskilt om dom är korsade med grävlingar....
Hej så länge!
Hon går bra ihop med dom andra hundarna vilket också känns bra. Ibland stänger vi in henne i hundrummet med dom, men oftast blir det högljudda protester för att det står en grind i vägen som hon tycker ska bort. Dom andra hundarna bara suckar och lägger sig ner.... Dom har även fått vara med henne dom första rundorna i bilen. Hon har ylat ganska mycket i början men nu är hon lugnare. Ingen åksjuka i alla fall.
Det är en riktig humörstjej och det är flera gånger om dagen man får tala om för henne vilka regler som gäller det här huset. Vi har nu börjat med att hon måste sitta och ta kontakt med mig innan hon får maten, vilket funkar med lite påminnelser.... Ute kallar jag in henne så fort hon är på väg mot mig, och klickar henne då som belöning. Måste dock byta belöning för korven är hon inte så vidare förtjust i. Mattokig är hon dock och kommer som en kanonkula när det är dags för mat. Vi har varit ute och promenerat lite i skogen och hon går över vår "bro" över bäcken utan att fundera över att det är smalt och högt uppe (till skillnad mot Occra som alltid tyckte den var lite läbbig...) Klickern försöker jag ha med mig så ofta jag kan, och belönar det spontan hon gör som att titta på mig, komma mot mig, gå fint i kopplet etc. Å ena sidan är hon bara 8 veckor och bara en valp. Å andra sidan är hon en tuff och självständig sådan som jag tror måste ha lite tydliga regler redan från början. Ex. så vill hon INTE att man torkar tassarna på henne vilket vi har som en daglig fight. Nu går det mycket bättre, men så lägger jag också ner tid på att hantera henne mycket. Schäfer är ju inte lika mycket för det där som boxrarna är.... När hon inte får som hon vill blir hon ASFÖRBANNAD och biter mig i händerna. En piraya!!
Å grävling.... Rabatterna där ute är ju jätteroliga att gräva upp. Eller tugga på blommblad. Eller springa runt buskarna så att jorden yr kring tassarna. Men det varnade dom mig för redan när jag köpte henne. :-)
Just det. Glömde berätta att jag skulle ringa och försäkra henne i går. Ringde Sveland där alla våra andra hundar låg i en kennelförsäkring. Trodde jag!!!! Det visar sig att det bara är Akza som är där. Basco och Occra är det inte betalat något för sedan februari 06. "Vi har skickat ut två brev, och har man sedan inte betalat så upphör försäkringen". Det låter i våra öron helt otroligt då man prioriterar den typen av räkningar och aldrig skulle vilja att våra hundar gick oförsäkrade! Jag blev förbannad men hade ju inte så mycket "motargument" som dom köpte. Nu måste jag försäkra om Occra och för det behöver jag ett vet. intyg. TUR att jag har det sedan jag gjorde omplaceringen! Basco är för gammal för att få försäkra in igen. Nu är det bara att hålla tummarna att han inte hittar på något dumt på sina sista år i livet.... Förstår inte varför dom ska vara sådana jäkla paragrafryttare när vi har två hundar som i alla år varit försäkrade hos dom och aldrig haft någon skada. Kan man då inte bara vara lite schysst och plocka in dom igen???? Särskilt när det känns som att vi inte har gjort något medvetet "fel" ! Grrrr....
Nej nu måste jag storstäda här hemma. Valpar drar in mängder med skit! Särskilt om dom är korsade med grävlingar....
Hej så länge!
Glömde ju bilden. Här är hon! :-)
Så var det dags....
I går hämtade vi hem Wixzi! Och vad ska man säga.... Hon är alldeles ljuvlig, busig och underbar och samtidigt genomjävlig med sylvassa tänder som terroriserar oss alla här hemma... I går kände jag mig ungefär som när man får hem sitt första barn och man bara känner att "va f-n håller jag på med!" Hur var det nu man gjorde för att göra dom lugna, få dom att bli rumsrena, få dom att komma när man ropar etc. Kändes bara kaos i hjärna och att det här aldrig kommer att gå vägen! I dag är det dock precis om om poletten har trillat ner i hjärnan på mig och det känns hur naturligt som helst att ha en liten valp hemma i huset.
Men vi tar det väl från början....
Vi hämtade henne hos Kattis och Jarmo i går och med oss hade vi både Emelie och Evelina. Dom skötte sig jättebra trots trist resa på 4 timmar fram och tillbaka. Hos Ängsbackens fick vi fika och träffade lite andra valpköpare. Wixzi ville mest springa i myrr-beströdda rabatter och det känns som om vi får en ganska självständig och busig liten fröken med oss hem. I bilen satt hon sedan hela grusvägen och yyyyylade och tyckte så synd om sig själv. När vi kom ut på stora vägen la hon upp en rejäl spya som hon sedan raskt tuggade i sig! Vi fortsatte en bit och stannade för att tanka där hon la upp ytterligare en spy. En liten sväng i kopplet som hon inte tyckte var så kul att ha på sig. Annars var hon jättelugn och duktig trots den ovana miljön vid en besinstation. Vi körde ytterligare en bit och stannade sedan på Mc Donald's i Arboga. Jag och Wixzi satte oss på en gräsplätt och solade och hon kröp i hop hos mig och stensomnade. Fick nästan inte med mig henne tillbaka till bilen igen! :-) Vi la henne nere vid fötterna istället och där tyckte hon det var skönt och sov hela vägen hem till oss.
När vi kom hem hit gick hon ut och utforskade vår gräsmatta lite. Hon kissade och fick sedan gå in för att bekanta sig med huset. Efter en lite rundtur där hon tyckte att Basco och Akza var jäääätteläskiga i sitt rum, så fick hon sin mat som hon KASTADE i sig. Absolut inget fel på aptiten! :-) Hon fortsatte att gå omkring och hade svårt att komma till ro, men då Peter och tjejerna gick på grillfest hos grannen la hon sig vid mina fötter vid TV-soffan och somnade sedan in. Kvällen fortsatte ganska bra med bara något litet "lek-utbrott" och då är hon ganska vild. Biter HÅRT och vill ha munnen full. Bådar gott! :-)
Det går ganska bra med Evelina, men hon har väl fått sig några tjuvnyp som gjort att hon har gallskrikit några gånger. Får väl se hur det går sen. Natten sov jag i soffan och hon på golvet nedanför vilket hon gjorde hela natten förrutom en kissvända då hon vaknade till. Hon la sig dock snabbt för att sova igen efter det.
I dag har hon träffat Basco och Akza. Den förstnämnda var lite läskig och burdus, men när hon träffade en schäfer blev hon såååå glad! Det kommer nog att gå bra. Vi försöker burträna henne och lägga henne där när hon är trött eller med en tuggis. Vi måste ha buren när jag ex. är på jobbet eller när vi måste få henne lite till lugn och ro, så vi hoppas det ska gå bra med den.
Fler rapporter kommer. Mer blir det inte just nu.
Tjing!
Men vi tar det väl från början....
Vi hämtade henne hos Kattis och Jarmo i går och med oss hade vi både Emelie och Evelina. Dom skötte sig jättebra trots trist resa på 4 timmar fram och tillbaka. Hos Ängsbackens fick vi fika och träffade lite andra valpköpare. Wixzi ville mest springa i myrr-beströdda rabatter och det känns som om vi får en ganska självständig och busig liten fröken med oss hem. I bilen satt hon sedan hela grusvägen och yyyyylade och tyckte så synd om sig själv. När vi kom ut på stora vägen la hon upp en rejäl spya som hon sedan raskt tuggade i sig! Vi fortsatte en bit och stannade för att tanka där hon la upp ytterligare en spy. En liten sväng i kopplet som hon inte tyckte var så kul att ha på sig. Annars var hon jättelugn och duktig trots den ovana miljön vid en besinstation. Vi körde ytterligare en bit och stannade sedan på Mc Donald's i Arboga. Jag och Wixzi satte oss på en gräsplätt och solade och hon kröp i hop hos mig och stensomnade. Fick nästan inte med mig henne tillbaka till bilen igen! :-) Vi la henne nere vid fötterna istället och där tyckte hon det var skönt och sov hela vägen hem till oss.
När vi kom hem hit gick hon ut och utforskade vår gräsmatta lite. Hon kissade och fick sedan gå in för att bekanta sig med huset. Efter en lite rundtur där hon tyckte att Basco och Akza var jäääätteläskiga i sitt rum, så fick hon sin mat som hon KASTADE i sig. Absolut inget fel på aptiten! :-) Hon fortsatte att gå omkring och hade svårt att komma till ro, men då Peter och tjejerna gick på grillfest hos grannen la hon sig vid mina fötter vid TV-soffan och somnade sedan in. Kvällen fortsatte ganska bra med bara något litet "lek-utbrott" och då är hon ganska vild. Biter HÅRT och vill ha munnen full. Bådar gott! :-)
Det går ganska bra med Evelina, men hon har väl fått sig några tjuvnyp som gjort att hon har gallskrikit några gånger. Får väl se hur det går sen. Natten sov jag i soffan och hon på golvet nedanför vilket hon gjorde hela natten förrutom en kissvända då hon vaknade till. Hon la sig dock snabbt för att sova igen efter det.
I dag har hon träffat Basco och Akza. Den förstnämnda var lite läskig och burdus, men när hon träffade en schäfer blev hon såååå glad! Det kommer nog att gå bra. Vi försöker burträna henne och lägga henne där när hon är trött eller med en tuggis. Vi måste ha buren när jag ex. är på jobbet eller när vi måste få henne lite till lugn och ro, så vi hoppas det ska gå bra med den.
Fler rapporter kommer. Mer blir det inte just nu.
Tjing!
Tiden går fort...
... och nu är det faktiskt i morgon jag ska åka och hämta hem min lilla Wixzi. Det ska bli såååå spännande och roligt! Men man känner ändå ett visst ansvar för denna lilla krake. Förhoppningsvis ska hon bo med mig dom närmaste 10-15 åren (ja, ja. önsketänkande kanske...) och ge oss många bra valpkullar, tillsammans med mig tävla i SM (!) men framför allt vara en av oss i "flocken" här hemma. Jag lär nog blogga mer om henne under kommande vecka då jag har semester och bara ska umgås med min lilla tjej. Förhoppningsvis lär hon fastna på något kort också som jag kan lägga ut här på bloggen.
Å andra sidan går tiden ibland vääääääldigt långsamt. Jag vill SÅ gärna åka och hälsa på Occra och se hur hon har det, men jag har lovat mig själv att försöka vänta i alla fall i två månader innan jag åker dit. Alla rapporter från Kai och Lena säger att det går jättebra med henne. Nu har hon ändå börjat visa lite mer av sitt rätta jag och gjorde tydligen ett utfall mot en lös nakenhund som kom springande när dom var på promenad. Kai och Lena fixade dock situationen bra, och deras andra hund Raffe, satte sig bara ner och titade på spektaklet... .:-) Skönt att hon har kommit med en så'n cool kille!
Emelie är här i helgen så nu ska jag sätta mig och spela ett spel med henne. Hon har blivit så stor vår "lilla" tjej och fyller nu 7 år i början av maj. Jisses vad tiden går! Evelina är så glad när hennes storasyster och stora idol är här och hälsar på. I kväll blir det "fredagsmys" men INTE med taccos för en gång skull!!! :-)
Ha det bra alla.
Å andra sidan går tiden ibland vääääääldigt långsamt. Jag vill SÅ gärna åka och hälsa på Occra och se hur hon har det, men jag har lovat mig själv att försöka vänta i alla fall i två månader innan jag åker dit. Alla rapporter från Kai och Lena säger att det går jättebra med henne. Nu har hon ändå börjat visa lite mer av sitt rätta jag och gjorde tydligen ett utfall mot en lös nakenhund som kom springande när dom var på promenad. Kai och Lena fixade dock situationen bra, och deras andra hund Raffe, satte sig bara ner och titade på spektaklet... .:-) Skönt att hon har kommit med en så'n cool kille!
Emelie är här i helgen så nu ska jag sätta mig och spela ett spel med henne. Hon har blivit så stor vår "lilla" tjej och fyller nu 7 år i början av maj. Jisses vad tiden går! Evelina är så glad när hennes storasyster och stora idol är här och hälsar på. I kväll blir det "fredagsmys" men INTE med taccos för en gång skull!!! :-)
Ha det bra alla.
Nu är det klart!
Nu är det bestämt vem av valparna som kommer att bli MIN, och därmed också heta Ängsbackens Wixzi !
Om ni har tittat i bildgalleriet på vår hemsida så finns det en bild under "valpar" där det sitter en svart/grå liten tuffs till valp bredvid en boll. DEN valpen är Wixzi ! Hon är den minsta av tikarna och också den som har kortast päls (blir alltså ingen hårboll som sin far Omar). Det är en riktigt kaxig liten rackare som håller sig väl framme bland dom andra syskonen. När hon var riktigt liten och dom stora valparna puttade undan henne från spenarna så höll hon sig fast med tänderna i spenen så att hon inte skulle tappa taget... Vilket hon heller inte gjorde! I dagarna fick jag ett mail från uppfödarna som precis hade avmaskat valparna. Wixzi hade tagit köttfärs och maskmedel, och därefter tog hon ett stor och kraftfullt bett av uppfödarens tumme! Så ska det se ut! :-) Jag får "flashar" till lilla Bea i B-kullen som också var en sjurackarens liten valp. Minst i kullen men med ett underbart temperament och vilja av järn. Det ska bli jättespännande och roligt att få hem lillan!
Jag försöker nu att övertala Evelina till att tycka att det ska bli spännande och kul att få hem valpen. Det är min och hennes valp tillsammans och hon ska hjälpa mig att sköta den. I veckan ska vi åka till hundaffären och köpa roliga leksaker till valpen, tuggben, filtar, halsband och koppel etc. och då ska E vara med och välja så att hon är "delaktig" i valpen. När den är så liten som den är klarar hon ju även av att hålla den i kopplet utan att den helt drar omkull henne, så jag ska försöka få henne till att gå ut med Wixzi ibland (givetvis när jag är med!) Har tagit ledigt en vecka så jag är hemma med den här hemma i 10 dagar innan jag måste ha med henne till jobbet. Ska bli spännande att se hur hon fixar det. Helst skulle jag vilja vara ledig längre men det funkar tyvärr inte. Hon får helt enkelt lära sig från början hur livet med mig kommer att vara.
Om en vecka kommer jag att kunna blogga om hur hon har klarat första natten och hur hon trivs här hos oss. Jag hoppas att vädret håller i sig så vi kan vara mycket ute tillsammans under hennes första tid här.
På återhörande!
Om ni har tittat i bildgalleriet på vår hemsida så finns det en bild under "valpar" där det sitter en svart/grå liten tuffs till valp bredvid en boll. DEN valpen är Wixzi ! Hon är den minsta av tikarna och också den som har kortast päls (blir alltså ingen hårboll som sin far Omar). Det är en riktigt kaxig liten rackare som håller sig väl framme bland dom andra syskonen. När hon var riktigt liten och dom stora valparna puttade undan henne från spenarna så höll hon sig fast med tänderna i spenen så att hon inte skulle tappa taget... Vilket hon heller inte gjorde! I dagarna fick jag ett mail från uppfödarna som precis hade avmaskat valparna. Wixzi hade tagit köttfärs och maskmedel, och därefter tog hon ett stor och kraftfullt bett av uppfödarens tumme! Så ska det se ut! :-) Jag får "flashar" till lilla Bea i B-kullen som också var en sjurackarens liten valp. Minst i kullen men med ett underbart temperament och vilja av järn. Det ska bli jättespännande och roligt att få hem lillan!
Jag försöker nu att övertala Evelina till att tycka att det ska bli spännande och kul att få hem valpen. Det är min och hennes valp tillsammans och hon ska hjälpa mig att sköta den. I veckan ska vi åka till hundaffären och köpa roliga leksaker till valpen, tuggben, filtar, halsband och koppel etc. och då ska E vara med och välja så att hon är "delaktig" i valpen. När den är så liten som den är klarar hon ju även av att hålla den i kopplet utan att den helt drar omkull henne, så jag ska försöka få henne till att gå ut med Wixzi ibland (givetvis när jag är med!) Har tagit ledigt en vecka så jag är hemma med den här hemma i 10 dagar innan jag måste ha med henne till jobbet. Ska bli spännande att se hur hon fixar det. Helst skulle jag vilja vara ledig längre men det funkar tyvärr inte. Hon får helt enkelt lära sig från början hur livet med mig kommer att vara.
Om en vecka kommer jag att kunna blogga om hur hon har klarat första natten och hur hon trivs här hos oss. Jag hoppas att vädret håller i sig så vi kan vara mycket ute tillsammans under hennes första tid här.
På återhörande!
Rapport från oss
Jag förstår inte hur man kan vara så himla förkyld som jag är! Det tar ju aldrig slut!!! I vanliga fall brukar man vara risig några dagar och sedan går det över, men nu känns det som det blir VÄRRE för varje dag istället. Suck! Vaknade torsdag morgon med brakförkylningen, och nu är det tisdag och jag har sjukskrivit mig från jobbet. Kan inte sitta med snörvel och snor när jag pratar med kunderna.... Är ganska matt i kroppen och känner mig även febrig emellanåt. Det lär ligga en härlig liten hög och vänta på mig när jag kommer tillbaka här i veckan.... Det är det värsta med att vara borta från jobbet. "Tacken" för det blir att man får jobba över flera dagar då man egentligen borde gå hem i tid och ta det lite lugnt i stället.
Pratade precis ett långt samtal med Lena, Occras nya matte. Det har gått SÅ bra med Occra och ingen kan vara gladare än jag över det! Hon har träffat hundar, andra människor, gått förbi hästskit (utan att äta!!!) och träffat på lösspringande hundar - och allt har gått jättebra. Undrar om den "riktiga" Occra har kommit fram ännu eller om hon bara ligger på lur.... Raffe och hon går bra tillsammans. Hon är ute på riktiga långpromenader varje dag och blir stretchad av matte Lena vilket hon tycker är sååååå skönt! I helgen har hon suttit vid stugknuten och solat, den lilla soldyrkare hon är.
Det har varit tomt utan henne här hemma i påsk, men samtidigt känns jag mig så glad och tacksam över att ha hittat en sådan underbar familj som jag har i Kai och Lena. Jag vet att Occra får massor med kärlek och aktivering och är övertygad om att hon trivs jättebra där. Får verkligen behärska mig för att inte sticka dit redan idag för att hälsa på henne och se hur hon har det i sitt nya hem. Tror inte det är så bra att komma dit redan nu, för då vill hon nog bara följa med mig tillbaka igen. Måste nog vänta någon månad eller två... (Jisses vad lång tid!!!) Snart kommer ju min lilla valp hem så då lär jag få annat att tänka på! :-)
Vi var ju där i fredags (långfredag) och då var även Peter, Emelie och Evelina med. Evelina tycker inte alls om valparna som bits i hennes fingrar. Hon lär nog ganska snabbt lära sig att man kan stänga dörren till sitt rum, när valpen kommer hem. Den här gången blev det bara ett kort besök, och som vanligt var det väldigt svårt att "urskilja" någon ur mängden. Vi tog in hanarna och lät bara tikarna vara ute, för att det ska bli lite lättare att se. Efter mycket funderande och tittande på videofilm när vi kom hem (film på valparna alltså...) så bestämde jag mig ändå för att i första hand önska den svarta tikvalpen. Hon var hela tiden framme och ville söka kontakt, var otroligt glad och med en svans som gick som en propeller, kampade och busade med dom andra hundarna och var i farten hela tiden. Att hon är svart ser jag inte som en nackdel. Däremot lär hon bli lika hårig som Omar vilket jag inte är så där jätteförtjust i, men det spelar ju ingen större roll.
Som andra val tog jag två stycken. Dels den "lilla" som är en kaxig liten fröken som alltid håller sig framme trots att hon är lite mindre. Hon lär nog ha lite temperament.... men är nog samtidigt tacksam att jobba med då hon verkar vilja vara med på allt som händer omkring henne. (lätt att säga om en 6 veckors valp....) Jag kan dock även tänka mig den "grå" tikvalpen så jag lät Kattis och Jarmo bestämma det där om det är så jag inte får mitt första hands val. Den jag inte är intresserad av är "norska skogskatten" som är väldigt pälsig och i fredags var väldigt lugn och loj. Hon kanske är värst nästa vecka.... men så bestämde jag mig för nu i alla fall.
Nu väntar jag bara på besked om vilken hund som blir min. Ska bli så spännande! Ev. ska jag på kurs i akademisk ridning på lördag i Stallarholmen, och då ska jag passa på att hälsa på min lilla valp. Blir det inte att jag åker på kursen så träffar jag inte henne förrän jag ska hämta henne om två veckor. Ska försöka blogga hennes "utveckling" framöver i vår och sommar (och resten av året också för den delen)
Nej nu måste jag snyta mig igen....
Tjing!
Pratade precis ett långt samtal med Lena, Occras nya matte. Det har gått SÅ bra med Occra och ingen kan vara gladare än jag över det! Hon har träffat hundar, andra människor, gått förbi hästskit (utan att äta!!!) och träffat på lösspringande hundar - och allt har gått jättebra. Undrar om den "riktiga" Occra har kommit fram ännu eller om hon bara ligger på lur.... Raffe och hon går bra tillsammans. Hon är ute på riktiga långpromenader varje dag och blir stretchad av matte Lena vilket hon tycker är sååååå skönt! I helgen har hon suttit vid stugknuten och solat, den lilla soldyrkare hon är.
Det har varit tomt utan henne här hemma i påsk, men samtidigt känns jag mig så glad och tacksam över att ha hittat en sådan underbar familj som jag har i Kai och Lena. Jag vet att Occra får massor med kärlek och aktivering och är övertygad om att hon trivs jättebra där. Får verkligen behärska mig för att inte sticka dit redan idag för att hälsa på henne och se hur hon har det i sitt nya hem. Tror inte det är så bra att komma dit redan nu, för då vill hon nog bara följa med mig tillbaka igen. Måste nog vänta någon månad eller två... (Jisses vad lång tid!!!) Snart kommer ju min lilla valp hem så då lär jag få annat att tänka på! :-)
Vi var ju där i fredags (långfredag) och då var även Peter, Emelie och Evelina med. Evelina tycker inte alls om valparna som bits i hennes fingrar. Hon lär nog ganska snabbt lära sig att man kan stänga dörren till sitt rum, när valpen kommer hem. Den här gången blev det bara ett kort besök, och som vanligt var det väldigt svårt att "urskilja" någon ur mängden. Vi tog in hanarna och lät bara tikarna vara ute, för att det ska bli lite lättare att se. Efter mycket funderande och tittande på videofilm när vi kom hem (film på valparna alltså...) så bestämde jag mig ändå för att i första hand önska den svarta tikvalpen. Hon var hela tiden framme och ville söka kontakt, var otroligt glad och med en svans som gick som en propeller, kampade och busade med dom andra hundarna och var i farten hela tiden. Att hon är svart ser jag inte som en nackdel. Däremot lär hon bli lika hårig som Omar vilket jag inte är så där jätteförtjust i, men det spelar ju ingen större roll.
Som andra val tog jag två stycken. Dels den "lilla" som är en kaxig liten fröken som alltid håller sig framme trots att hon är lite mindre. Hon lär nog ha lite temperament.... men är nog samtidigt tacksam att jobba med då hon verkar vilja vara med på allt som händer omkring henne. (lätt att säga om en 6 veckors valp....) Jag kan dock även tänka mig den "grå" tikvalpen så jag lät Kattis och Jarmo bestämma det där om det är så jag inte får mitt första hands val. Den jag inte är intresserad av är "norska skogskatten" som är väldigt pälsig och i fredags var väldigt lugn och loj. Hon kanske är värst nästa vecka.... men så bestämde jag mig för nu i alla fall.
Nu väntar jag bara på besked om vilken hund som blir min. Ska bli så spännande! Ev. ska jag på kurs i akademisk ridning på lördag i Stallarholmen, och då ska jag passa på att hälsa på min lilla valp. Blir det inte att jag åker på kursen så träffar jag inte henne förrän jag ska hämta henne om två veckor. Ska försöka blogga hennes "utveckling" framöver i vår och sommar (och resten av året också för den delen)
Nej nu måste jag snyta mig igen....
Tjing!
Det kom ett mail...
... med lite bilder från Occras nya familj! Observera hur hon sitter och njuuuter av vårsolen. Härligt att se! Jag skriver mer vid ett senare tillfälle. Hälsningar från en brakförkyld Johanna. /Tjing!
Långfredag i ordets rätta bemärkelse...
Usch vad tungt det var att vakna i dag med vetskapen om att Occra inte fanns med dom andra hundarna i hundrummet. Sorg är verkligen rent "fysiskt" tungt att bära. Känns som en sten i magen... Tröstar mig med att hon har det SÅ bra och att det faktiskt är ett medvetet val från min sida.
I går när dom kom för att hämta henne blev hon jätteglad att träffa dom och hon var mer pussig och glad än vad hon brukar vara på folk som kommer på besök. Efter att han hälsat på dom sprang hon direkt fram till deras bil och kollade precis som hon väntade på att Raffe (deras hund som jag nu lärt mig namnet på :-) ) skulle hoppa ut. Vi pratade igenom lite praktiska saker, skrev "avtal" och fikade en kopp kaffe innan dom efter en liten kisspromenad lät henne hoppa in i bilen. Med sig fick hon också sin kära snör-boll. Inga problem att följa med dom och matte sprang in och bölade i sängen....
På dagen innan hade Occra och jag haft mysdag. Jag är BRAKförkyld så vi började med en riktig gosmorgon i sängen där Occra låg och snarkade mellan mina ben. Därefter en tur i skogen där vi kastade boll och busade. Hade med mig kameran för att fånga några sista bilder på henne. Lägger ut dom vid tillfälle. Sedan in i duschen där hon blev badad och fin. Därefter hade vi lite "gömma-bollen-inne-lekar", köttbullematning och massa gos. Kändes som en bra dag och en fin "sista-dag-tillsammans".
Kai och Lena åkte direkt till deras sommarstuga med henne. Fick rapporter om att hon när hon kommit fram hade virvlat runt på deras gräsmatta hela kvällen och hade tydligen haft jätteroligt. I natt har hon legat i sängen mellan Lena och Kai och lite senare under natten hade även Raffe kommit upp i sängen utan att Occra hade muttrat över det. Dom lovade att skicka mig lite bilder från helgen så fort dom kom hem till sta'n igen. Det känns som långt tills dess.... Nu vill jag bara att tiden ska gå fort så jag snart kan åka och hälsa på henne. Vill inte göra det förrän hon kommit in riktigt hos dom så jag får vänta några veckor. *suck* SAKNAR HENNE !!!!!!
Nu ska vi åka och titta på Wikzi, min lilla valp. I dag måste jag bestämma mig.... Känner mig inte ett dugg laddad för detta med tanke på omständigheterna men det blir nog bättre när jag träffar dom.
Fler rapporter om Occra lär komma framöver!
Tjing!
24 timmar kvar...
Så var det bara 24 timmar kvar tillsammans med Occra? (ja, jag vet att jag plågar mig själv som tänker så men det blir lätt så?.) I dag var vi ute tillsammans på den sista jobb-rastningen. Det blev mycket bus med bollen som hon tycker så mycket om, lite lydnad och ett roligt, trixigt skogsspår som hon löste riktigt bra i den hårda vinden. Satte mig på en stubbe i skogen en stund och fick ett litet hugg i hjärtat igen. Tro inte att det blev bättre av att Occra då kommer smygandes upp i mitt knä och börjar pussa mig på det där gosiga sättet som bara hon kan göra? Alla jobbarkompisar har kommit och sagt hej-då till henne och jag har lovat att nästa gång hon är här på ev. kennelträff ska jag ringa runt till alla och meddela detta så dom kan komma hit ? fastän dom är lediga! J I kväll ska hon badas och klippas klorna på och i morgon ska vi till veterinären för en veterinärundersökning innan jag lämnar iväg henne. Känns skönt att veta att man lämnar ifrån sig en frisk hund så det inte blir något ?strul? bara för att hon kanske mår dåligt. Tror inte det, för hon känns väldigt fräsch och pigg. Jag har sedan tagit ledigt från jobbet i morgon och ska bara vara hemma och gosa med henne. Bjuda henne på leverpastej till frukost och köttbullar till lunch? Givetvis får hon sova i sängen i natt och det gör inte så himla mycket om hon äter hästskit på våra skogspromenader? - Eller jo, det gör det nog. Tror inte hon kommer att komma ihåg mig mer eller älska mig mindre för att jag förbjuder henne att göra det? J Ibland känner jag mig som värsta skurken som lämnar bort henne. Det är ANDRA hunden i mitt liv som jag omplacerar och man kan ju undra hur kallt hjärta jag har egentligen??!! Jag som är så mån om mina hundar och vill att dom ska må bra! Å så har vi motsatsen (ok inte riktigt) i Peter som inte alls är lika ?noga? med hundarna och sparar på blinda och halvlytta Basco + en avelstik som inte går att para?. Men man kan också vända på det och säga att eftersom jag tycker så mycket om mina hundar så vill jag dom verkligen det bästa , och känner jag att jag inte själv kan ge dom det så lämnar jag dom till någon som kan ge ännu mer kärlek och aktivering än vad jag själv kan göra. *suck* Det är tungt?.. Nu ska jag gå hem från jobbet. Huvudet börjar kännas tungt och jag har hostat och snörvlat hela dagen. Jag trodde att jag skulle klara mig undan allt vad förkylningar och influensor heter, men vi får väl se. Tjing!
Besök i Occras nya liv!
I söndags var jag iväg till Västerås till Lena och Kai, Occras nya matte och husse där hon förhoppningsvis kommer att bo sina sista år i livet... Jag har tyckt väldigt bra om dom och tycker att dom kommer att kunna ge Occra ett helt underbart liv. Det som har varit ett litet minus är dock att dom har en boxerhane på 7 år som Occra ska komma överens med. Jag vet ju vad hon kan tycka om andra hundar.... så det var med en liten fjärili magen ändå som jag åkte iväg för att träffa dom hemma i deras lägenhet.
Dom bor i ett ganska lugnt lägenhetsområde i närhet av både skog och vatten. Härliga promenadslingor precis utanför fönstret. Högst uppe vid trädtopparna (ingen hiss...) har dom en helt underbar lägenhet som dom håller på att renovera. Bjälkar i taket och "rustik" stil på inredningen. Kommer att bli jättesnyggt när det är klart. Tro det var ungefär 6 rum och kök eller något åt det hållet. Det mest underbara i lägenheten var dock deras balkong som var enorm! Här kan man gott och väl träna framåtsändande med hundarna.... :-) På den soligaste platsen hade dom byggt en hundplats där hundarna kunde ligga och sola sig och spana på folket som rörde sig nedanför. Gissa om det komer att bli Occras favvis-plats????!!!
Först var jag uppe och tittade lite på hur det såg ut hos dom i lägenheten, träffade deras andra hund och drack en kopp kaffe. Därefter tog vi ut båda hundarna på en promenad. Det gick jättebra. Dom var inte så himla intresserade av varandra och deras hane är en ganska cool kille som ger mycket lugnande signaler så fort Occra kommer och är lite ?på?. Vi träffade andra hundar på sta?n och i och med att den andra hunden höll sig lugn så hetsade inte heller Occra upp sig så mycket. Dock har liiiite svårt för alla dessa småhundar?. Underbart väder och väldigt vackert längs med strandpromenaden som går vid vattnet i Västerås. Occra som är en ?på landet-hund? tyckte det var mycket dofter att lukta på och folk, barn och hundar att hålla koll på. Hon var nog ganska trött i skallen efter den promenaden? Vi stannade också och släppte dom på en gräsplan där dom skuttade runt lite. Deras hane (ja, jag har glömt vad han heter?) ville mest att man skulle kasta pinnar och kampa med honom medans Occra helst satt i knät på Kai och Lena. Dom höll även på och visade varandra lite vem som skulle bestämma över dom olika pinnarna? men det var inget allvarligare gruff på något sätt. Båda var duktiga på att ?ge sig? när den andre sa ifrån. Dom var väl inte överförtjusta i varandra men det kändes ändå att det kommer att gå bra med dom tillsammans!
Occra fick sedan följa med upp i lägenheten där hon spanade in alla leksaker som låg framme. Till sin lycka hittade hon en gummigroda (pipis) som hon tog till sin. Som tur var tyckte hennes blivande ?brorsa? att den var jääääätteäcklig så den fick hon gärna ha i fred! Hon la sig på golvet och började dissikera den, ungefär som man fick göra på biologilektionerna på gymnasiet? Hon hade ett väldigt bestyr med den där då den var ganska seg och smällde till henen på nosen om hon tappade greppet om den? J Det var nästan så hon inte ville följa med mig hem utan stanna kvar hos grodan istället. Kändes bra för mig. Hade varit värre om hon bara ville kasta sig ut därifrån och aldrig komma tillbaka?.
Dom ska sterilisera henne så snar som möjligt samt även kastrera sin hane. Just nu går han på kortison för utredning av klåda så det är inte läge nu, men dagen efter skulle dom åka iväg och ge honom en p-spruta i alla fall? Dom är fruktansvärt ambitiösa och vill verkligen att detta ska funka! Har bokat dagmatte till hanen några dagar framöver så att dom får vara lite själva med Occra och lära känna henne lite bättre. När dom sedan blir lite mer varma i kläderna är Lena jätteintresserad av att lära sig mer om spår, hur man kan träna lydnad etc. Tror Occra kan vara en bra övningshund för detta då hon är så mycket körd som hon är.
Dom kommer och hämtar henne på skärtorsdag och åker sedan direkt ut till sin stuga där dom ska vara över påsken. Verkar vara ett jättehärligt ställe med tomt alldeles vid sjökanten, stora ytor att vara på för hundarna och härliga skogsområden. Nu funderade dom t.o.m på att snickra ihop en liten agilitybana för hundarnas skull. Säger kanske lite om hur stor tomt dom har? Dom är väldigt noga med att hålla hundarna i form, dom får simma mycket, Lena stretchar dom ofta etc. Man riktigt känner i luften hur mycket kärlek och omsorg dom kommer att ösa över Occra och det gör mig alldeles varm i hjärtat. Vi skulle aldrig ge henne det livet med den uppmärksamheten som hon får hos dom och jag är verkligen glad att vi har hittat varandra. Håll alla tummar för att detta kommer att funka!
På torsdag ska hon även veterinärbesiktigas så att jag vet att det är en frisk hund som får hem som inte har ont någonstans.
Efter besöket hos dom åkte jag vidare till min nya lilla valp. På vägen dit pratade jag med Peter och Maritha (Occras uppfödare) och jag var så glad över att det hade gått så bra! Men när jag lagt på med dom och satt och funderade i min ensamhet i bilen så slog verkligen sorgen till. Åh vad tungt det kändes att behöva lämna henne, och det så snart! Det kommer att bli så vansinnigt tomt utan henne och jag har sedan i söndags en stor klump i magen som ibland sipprar ut i lite tårar när jag tänker på vilken härlig hund hon är och hur mycket roligt vi har gjort. För att inte tala om vilken fantastisk mamma hon har varit åt våran B- och C-kull! Som tur är vill Kai och Lena gärna komma och vara med på kennelträffar etc. i framtiden, vilket jag tycker känns jätteroligt!
Så till min lilla nya valp?. Har nu hittat ett namn som har fastnat: Wikzi alt. Wixi Sistnämnda stavning är ?snyggare? men förstnämnda är lite mer ovanlig vilket är roligt?. När jag kom dit fick valparna vara ute i valphagen utanför huset en liten stund. Det var verkligen full fart på alla och en väldigt jämn kull. Då dom är ganska ?håriga? (pappa Omar har väldigt mycket päls) så såg dom mest ut som små norska skogskatter hela högen. Jättesöta!!! Och nu börjas det med att bitas i armar och ben. Jisses att man kan bita så hårt när man är så liten! J Jag har fortfarande inte hittat någon favorit av dom fyra tikarna. Så svårt när dom fortfarande är så små. Men på fredag ska vi dit hela familjen och hälsa på. Bra att dom får träffa Emelie och Evelina också lite tycker jag. Efter det besöket måste jag i alla fall skicka ett mail med mitt första resp. andra-handsval så får vi sedan se vad det blir. Tror inte det spelar någon större roll då dom som sagt är väldigt jämna. Ska bli såååå spännande att få hem en liten valp igen! Har tagit semester hela vecka 17 för att vara hemma och bekanta mig med den. Måste också lära den att sitta i bur utan att yla eftersom den ska vara med mig på jobbet fr.o.m att den är 9 veckor gammal?. Hmmm?.
Nu blev det lång-blogg idag! Hoppas ni har orkat läsa allt! J
Dom bor i ett ganska lugnt lägenhetsområde i närhet av både skog och vatten. Härliga promenadslingor precis utanför fönstret. Högst uppe vid trädtopparna (ingen hiss...) har dom en helt underbar lägenhet som dom håller på att renovera. Bjälkar i taket och "rustik" stil på inredningen. Kommer att bli jättesnyggt när det är klart. Tro det var ungefär 6 rum och kök eller något åt det hållet. Det mest underbara i lägenheten var dock deras balkong som var enorm! Här kan man gott och väl träna framåtsändande med hundarna.... :-) På den soligaste platsen hade dom byggt en hundplats där hundarna kunde ligga och sola sig och spana på folket som rörde sig nedanför. Gissa om det komer att bli Occras favvis-plats????!!!
Först var jag uppe och tittade lite på hur det såg ut hos dom i lägenheten, träffade deras andra hund och drack en kopp kaffe. Därefter tog vi ut båda hundarna på en promenad. Det gick jättebra. Dom var inte så himla intresserade av varandra och deras hane är en ganska cool kille som ger mycket lugnande signaler så fort Occra kommer och är lite ?på?. Vi träffade andra hundar på sta?n och i och med att den andra hunden höll sig lugn så hetsade inte heller Occra upp sig så mycket. Dock har liiiite svårt för alla dessa småhundar?. Underbart väder och väldigt vackert längs med strandpromenaden som går vid vattnet i Västerås. Occra som är en ?på landet-hund? tyckte det var mycket dofter att lukta på och folk, barn och hundar att hålla koll på. Hon var nog ganska trött i skallen efter den promenaden? Vi stannade också och släppte dom på en gräsplan där dom skuttade runt lite. Deras hane (ja, jag har glömt vad han heter?) ville mest att man skulle kasta pinnar och kampa med honom medans Occra helst satt i knät på Kai och Lena. Dom höll även på och visade varandra lite vem som skulle bestämma över dom olika pinnarna? men det var inget allvarligare gruff på något sätt. Båda var duktiga på att ?ge sig? när den andre sa ifrån. Dom var väl inte överförtjusta i varandra men det kändes ändå att det kommer att gå bra med dom tillsammans!
Occra fick sedan följa med upp i lägenheten där hon spanade in alla leksaker som låg framme. Till sin lycka hittade hon en gummigroda (pipis) som hon tog till sin. Som tur var tyckte hennes blivande ?brorsa? att den var jääääätteäcklig så den fick hon gärna ha i fred! Hon la sig på golvet och började dissikera den, ungefär som man fick göra på biologilektionerna på gymnasiet? Hon hade ett väldigt bestyr med den där då den var ganska seg och smällde till henen på nosen om hon tappade greppet om den? J Det var nästan så hon inte ville följa med mig hem utan stanna kvar hos grodan istället. Kändes bra för mig. Hade varit värre om hon bara ville kasta sig ut därifrån och aldrig komma tillbaka?.
Dom ska sterilisera henne så snar som möjligt samt även kastrera sin hane. Just nu går han på kortison för utredning av klåda så det är inte läge nu, men dagen efter skulle dom åka iväg och ge honom en p-spruta i alla fall? Dom är fruktansvärt ambitiösa och vill verkligen att detta ska funka! Har bokat dagmatte till hanen några dagar framöver så att dom får vara lite själva med Occra och lära känna henne lite bättre. När dom sedan blir lite mer varma i kläderna är Lena jätteintresserad av att lära sig mer om spår, hur man kan träna lydnad etc. Tror Occra kan vara en bra övningshund för detta då hon är så mycket körd som hon är.
Dom kommer och hämtar henne på skärtorsdag och åker sedan direkt ut till sin stuga där dom ska vara över påsken. Verkar vara ett jättehärligt ställe med tomt alldeles vid sjökanten, stora ytor att vara på för hundarna och härliga skogsområden. Nu funderade dom t.o.m på att snickra ihop en liten agilitybana för hundarnas skull. Säger kanske lite om hur stor tomt dom har? Dom är väldigt noga med att hålla hundarna i form, dom får simma mycket, Lena stretchar dom ofta etc. Man riktigt känner i luften hur mycket kärlek och omsorg dom kommer att ösa över Occra och det gör mig alldeles varm i hjärtat. Vi skulle aldrig ge henne det livet med den uppmärksamheten som hon får hos dom och jag är verkligen glad att vi har hittat varandra. Håll alla tummar för att detta kommer att funka!
På torsdag ska hon även veterinärbesiktigas så att jag vet att det är en frisk hund som får hem som inte har ont någonstans.
Efter besöket hos dom åkte jag vidare till min nya lilla valp. På vägen dit pratade jag med Peter och Maritha (Occras uppfödare) och jag var så glad över att det hade gått så bra! Men när jag lagt på med dom och satt och funderade i min ensamhet i bilen så slog verkligen sorgen till. Åh vad tungt det kändes att behöva lämna henne, och det så snart! Det kommer att bli så vansinnigt tomt utan henne och jag har sedan i söndags en stor klump i magen som ibland sipprar ut i lite tårar när jag tänker på vilken härlig hund hon är och hur mycket roligt vi har gjort. För att inte tala om vilken fantastisk mamma hon har varit åt våran B- och C-kull! Som tur är vill Kai och Lena gärna komma och vara med på kennelträffar etc. i framtiden, vilket jag tycker känns jätteroligt!
Så till min lilla nya valp?. Har nu hittat ett namn som har fastnat: Wikzi alt. Wixi Sistnämnda stavning är ?snyggare? men förstnämnda är lite mer ovanlig vilket är roligt?. När jag kom dit fick valparna vara ute i valphagen utanför huset en liten stund. Det var verkligen full fart på alla och en väldigt jämn kull. Då dom är ganska ?håriga? (pappa Omar har väldigt mycket päls) så såg dom mest ut som små norska skogskatter hela högen. Jättesöta!!! Och nu börjas det med att bitas i armar och ben. Jisses att man kan bita så hårt när man är så liten! J Jag har fortfarande inte hittat någon favorit av dom fyra tikarna. Så svårt när dom fortfarande är så små. Men på fredag ska vi dit hela familjen och hälsa på. Bra att dom får träffa Emelie och Evelina också lite tycker jag. Efter det besöket måste jag i alla fall skicka ett mail med mitt första resp. andra-handsval så får vi sedan se vad det blir. Tror inte det spelar någon större roll då dom som sagt är väldigt jämna. Ska bli såååå spännande att få hem en liten valp igen! Har tagit semester hela vecka 17 för att vara hemma och bekanta mig med den. Måste också lära den att sitta i bur utan att yla eftersom den ska vara med mig på jobbet fr.o.m att den är 9 veckor gammal?. Hmmm?.
Nu blev det lång-blogg idag! Hoppas ni har orkat läsa allt! J